2030-sekretariatet: Bra med krav på biodrivmedel, men brist på konsekvensanalys! Och var är kraven på de fossila drivmedlen?

2030-sekretariatet välkomnar att regeringen ser över hållbarhetskraven på biodrivmedel, men saknar en rejäl konsekvensanalys. Det finns även godtyckliga antaganden i förordningen som skapar otydliga krav för framtiden. Och, återigen, det är olyckligt att kraven på de fossila bränslena är betydligt lägre. Det innebär stärkt konkurrenskraft för de fossila drivmedlen gentemot de biobaserade.

2030-sekretariatet har lämnat remissvar till regeringens remiss om ändring i förordningen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. 2030 är generellt positiva till översynen av hållbarhetskraven på biodrivmedel, och till att villkoren för olika biobaserade drivmedel likställs – men menar att regeringen riskerar att gynna fossila drivmedel på bekostnad av de biobaserade, då samma krav inte ställs på de fossila drivmedlen.

2030-sekretariatet har också ett antal mer detaljerade synpunkter på förslaget, vilka sammanfattas nedan:

  • Det är bra att ett värde nu anges för när en produkt är betydande nog att inte klassificeras som restprodukt – men det finns ingen förklaring till varför just denna nivå har valts, och inte heller någon beskrivning av hur nivån ska beräknas. Detta bör tas upp i en fördjupad konsekvensbedömning.
  • Behåll en flexibilitet för nya produkter – dels då innovationstakten är hög, dels då det som tidigare kallades avfall nu blir råvara.
  • Långsiktig konsekvensanalys. Om regeringen menar allvar med 2030-målet, som bygger på en stor andel biodrivmedel, måste en långsiktig och hållbar produktionsökning diskuteras. 2030-sekretariatet vill se en fördjupad analys, där hela tidsperioden till 2030 med successivt ökad efterfrågan på biobaserade drivmedel kartläggs. Hur skall regeringen bidra till att ökad hållbar produktion, inte minst från svenska råvaror och producerade i Sverige, kommer till stånd?

Läs remissvaret i sin helhet här.