Effekter av bonus malus: en granskning av svensk nybilsregistrering första halvåret 2018

1 juli infördes bonus malus-beskattningen av nya personbilar och lätta lastbilar. Det präglar första halvårets bilmarknad, med köprusch för en del fossilbilar och väntan på kraftigare stimulans för framför allt elbilarna. 2030-sekretariatet bedömer att omställningen nu kommer att skjuta fart.

I och med införandet av bonus malus-beskattningen och reduktionsplikten för drivmedel, har två viktiga byggstenar lagts på plats i arbetet för en fossiloberoende fordonsflotta. 2030-sekretariatet bedömer att andelen fossiloberoende fordon når tio procent redan i år, med en fortsatt snabb ökning kommande år då fler modeller kommer, då dagens långa väntetid kortas och då infrastrukturen för el, gas och vätgas byggs ut. Men 2030-sekretariatets indikatorer visar också att det är lång väg kvar till måluppfyllelse, och vi föreslår därför fem punkter för rikspolitiken att snarast ta tag:

  1. Klargör att miljöbil = bonusbil. Miljöbilsdefinitionen är direkt styrande för statliga myndigheters köp, leasing och långtidshyra, och används även för många företags tjänstebilspolicies och kommuners fordonsval. Den behöver skärpas, med utgångspunkt att motsvara bonus i bonus malus-systemet, men med dispensmöjlighet när lämpligt fordon saknas.
  2. Säkerställ att befintliga el- och gasbilar stannar i landet.  För att kunna nå en fossiloberoende fordonsflotta, duger inte dagens situation där det i princip är ”en in, en ut” för gasbilarna och inte långt bättre för elbilarna. Betydligt bättre stimulans måste införas för befintliga el- och gasbilar så att de inte lämnar landet.
  3. Ge kommuner större rätt att styra. Kommunernas planmonopol behöver förstärkas när det gäller rätten gynna respektive missgynna vissa typer av bilar. De bör ges rätten att införa miljözoner för personbilar och lätta lastbilar, kompletterat med att parkeringslagstiftningen uppdateras så att p-vakter kan granska parkerade bilar inom zonen. De bör också få reservera p-platser åt t.ex. bonusbilar eller poolbilar, och tillåtas differentiera p-avgifter utifrån klimatprestanda.
  4. Fortsätt utbyggnaden av infrastruktur. Statlig delfinansiering har haft stor betydelse för utbyggnaden av laddinfrastruktur, men har inte varit särskilt framgångsrik för vare sig snabbladdning eller laddning i anslutning till bostaden. För det senare finns ett särskilt bidrag som verkar behöva ett omtag eftersom det använts så pass lite. Också för gasinfrastruktur behöver det nu säkerställas att de relativt många gasmackar som fått finansiering genom Klimatklivet också förverkligas, vilket i sin tur beror på om det blir mer attraktivt att köra på gas.
  5. Inrätta kontrollstationer. För att skapa den långsiktighet industrin behöver, och för att se en tydlig resa ända fram till 2030 års klimatmål, behövs kontrollstationer vart tredje år för bonus malus, miljöbilsdefinitionen och annan stimulans för omställning.

Utvecklingen första halvåret 2018 i fem punkter

  1. Bilförsäljningsrekord. Juni satte all time high för försäljning av både nya personbilar lätta lastbilar, som ökade med 72,9 % respektive 193 % jämfört med samma månad föregående år. Första halvåret har 225 543 nya personbilar registrerats, 16,5% fler än motsvarande period förra året (193 530). En viktig förklaring är att många ville undvika skattehöjningen genom bonus malus som trädde i kraft 1 juli. BilSweden spår 360 000 nya personbilar och 54 000 lätta lastbilar för helåret, vilket i så fall innebär en lugnare marknad under hösten.
  2. Miljöbilarna backar. Miljöbilsandelen minskade första halvåret 2018 till 15,9 % av totalmarknaden mot 16,2 % samma period i fjol och 16,7 % första halvåret 2016. Därtill har miljöbilsandelen successivt minskat under halvåret. Bland miljöbilarna minskar andelen dieselbilar, medan framför allt laddhybriderna ökar.
  3. Supermiljöbilar: Stagnerande ökning. Andelen laddbara bilar, elbilar och laddhybrider, var 3,4 % i juni 2018 mot 4,0 % i juni 2017, och minskade jämfört med tidigare månader i år. Det är en tydlig bonus malus-effekt, där den som väntar till efter 1 juli med att skaffa sin elbil får 60 000 kronor i premie istället för 40 000 kr. Med bonusen bör elbilarna öka snabbt, men bilhandeln måste också kunna erbjuda bilarna med kortare väntetid.
  4. Bilar med höga utsläpp ökar. Modeller som får betydande malus-skatt om de registreras efter halvårsskiftet har haft en viss rusning innan dess, men mindre än många väntat. Det tyder på att många kan tänka sig att välja laddbara versioner av dessa bilar istället.
  5. Lätta lastbilar = diesel. Inom lätta lastbilar är dieselns dominans total, det finns inga laddhybrider, gasversionerna går knappt att finna i statistiken och de eldrivna har backat på marknaden sett över de senaste två åren.

Nedan, en genomgång av dessa fem punkter mer utförligt.

Bilförsäljningsrekord

Första halvåret 2018 registrerades 225 543 nya personbilar i Sverige, mot 193 530 under samma period 2017, som också det var ett rekordår. Drygt 60 % registrerades på juridiska personer. En viktig förklaring är att många ville undvika skattehöjningen genom bonus malus som trädde i kraft 1 juli. BilSweden spår 360 000 nya personbilar och 54 000 lätta lastbilar för helåret, vilket i så fall innebär en lugnare marknad under hösten. Vi bedömer att ökningen också beror på en stark konjunktur, köpstarka hushåll, rekordlåga räntor och en stabil arbetsmarknad, och att hushållen fortsatt har bristande tilltro till att kollektivtrafiken kan lösa de transportbehov man har. Därtill gynnar stimulans som reseavdrag och milersättning fortsatt bilen som färdmedel.

Försäljningsrekordet är miljömässigt inte så glädjande som det kunde ha varit, eftersom så få av de nya bilarna uppfyller politikens mål om fossiloberoende eller är ens i närheten av det klimatmål för transportsektorn som riksdagen nyligen antagit.

Miljöbilarna backar

Första halvåret 2018 registrerades 35 783 miljöbilar, motsvarande 15,9 % av totalmarknaden mot 16,2 % samma period i fjol och 16,7 % första halvåret 2016. Därtill har miljöbilsandelen successivt minskat under halvåret, så att den i juni var 12,4 %, allt enligt den miljöbilsdefinitionen som gäller från 1 januari 2013.

Det är bara två år sedan nästan två av tre miljöbilar var dieseldrivna, nu är det bara en av tre. Istället ökar framför allt laddhybriderna. Gasbilarna ökar något, medan elbilarna minskar men det beror främst på att många avvaktar den höjda bonusen. Etanolbilarna är praktiskt taget borta från marknaden.

Miljöbilar: Fördelning per drivmedel januari-juni åren 2016-2018

Drivmedel 2018 2017 2016
Diesel 33,4 % 44,8 % 57,5 %
Laddhybrid 28,0 % 17,8 % 14,4 %
Elhybrid 26,9 % 24,6 % 15,9 %
El 6,3 %  7,1 % 4,3 %
Gas 5,0 %  4,4 % 6,6 %
E85 0,4 %  1,2 % 1,2 %

På miljöbilarnas topp-tio finns tre dieselbilar, tre laddhybrider och fyra hybrider, ingen elbil, gasbil eller etanolbil, vilket återspeglar marknadens utveckling i stort.

Troliga skäl är att

  • Miljöfokus inom bilsektorn ensidigt är på supermiljöbilarna, medan miljöbilarna sällan diskuteras eller lyfts fram.
  • Etanolbilar i stort sett har försvunnit.
  • Snåla dieselbilar ifrågasätts ur miljö- och hälsoperspektiv.
  • Stimulansen i form av fem års fordonsskattebefrielse är för svag.
  • Det kommande bonus-malus systemet har försatt branschen i vänteläge.

Supermiljöbilar: Stagnerande ökning

I januari-juni 2018 nyregistrerades 12 242 supermiljöbilar mot 7 896 under samma period 2017 och 5 747 första halvåret 2016. Det ger en marknadsandel på 5.4 % mot 4.1 % första halvåret i fjol, men ökningen har stannat av under året vilket beror på att många avvaktar bonus malus. Bland supermiljöbilarna dominerar laddhybriderna totalt; på topp tio finns nu endst två elbilar. Det är ur klimatsynpunkt problematiskt eftersom alla laddhybrider utöver elen använder fossila drivmedel, vanligen bensin som endast har några få procent förnybar iblandning.

Bilar med höga utsläpp ökar

Modeller som får betydande malus-skatt om de registreras efter halvårsskiftet har haft en viss rusning under det första halvåret, vilket är särskilt tydligt för ett antal bilmärken som uteslutande eller i mycket hög grad har bilar som nu får malus-beskattning. På en totalmarknad som ökade med 73% i juni 2018 jämfört med samma månad 2017, ökade Bentley 267%, Cadillac 325%, Chevrolet 223%, Jaguar 134% och Jeep 121%. För enskilda modeller är jämförelsen svårare att göra, eftersom det bl.a. kan ha tillkommit nya versioner, men vi har sett flera ledande bilmärken som under maj och juni mycket aktivt marknadsfört bilar som efter halvårsskiftet malus-beskattas.

Sammantaget är ändå ökningen för ”malus-bilar” mindre än många väntat och kan förväntas motsvaras av en nedgång under juli och kommande månader. Det tyder på att många kan tänka sig att välja laddbara versioner av dessa bilar istället, samt i viss mån på att köpare av dessa bilar är relativt prisokänsliga, vilket i sin tur är viktig kunskap för kommande revision av bonus malus-beskattningen.

Lätta lastbilar = diesel

Inom segmentet lätta lastbilar (högst 3,5 ton) finns för närvarande inga laddhybrider eller gasbilar, och bara fyra eldrivna varianter att välja på. Januari-juni 2018 minskade antalet eldrivna lätta lastbilar jämfört med samma period föregående år, till 114 mot 176. Det är också en lägre nivå än 2016 (129) och 2015 (212), vilket förstås är en olycklig utveckling.

Troliga skäl är att

  • Lätta lastbilar omfattas av bonus malus-beskattningen, som trädde i kraft 1 juli 2018. Därmed påskyndades inköpet av dieseldrivna lätta lastbilar som efter detta datum får förhöjd skatt, medan de som vill köpa bonus-klassade lätta lastbilar avvaktar till efter detta datum.
  • Utbudet av modeller för förnybara drivmedel har minskat, men nya modeller väntas på marknaden under hösten 2018.

Detta är viktig information att ha med i en kommande översyn av bonus malus-systemet, som i denna del kan behöva göras tidigare än i övrigt, för att säkerställa att t.ex. hantverkare inte ensidigt drabbas av den ändrade beskattningen utan möjlighet att göra ett grönare val.

2030-sekretariatet den 9 juli 2018

 

 

All statistik är hämtad från BilSweden utom detaljerade siffror om elbilar och laddhybrider som kommer från PowerCircle.