Bonus-Malus: Detta blir effekterna

Regeringen har nu lagt fram sitt förslag till bonus-malus-beskattning av nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar. 2030-sekretariatet analyserar förslaget.

Elbilar gynnas – men det blir ingen norsk boom. Regeringen föreslår 45 000 kronor i bonus för bilar med nollutsläpp, i praktiken el- och vätgasbilar. Det är 5 000 kronor mer än dagens supermiljöbilspremie, men eftersom den femåriga fordonsskattebefrielsen för miljöbilar tas bort, är den ökande stimulansen i praktiken ganska liten. Men snabbt minskade merkostnader för elbilar gör att bonusen ändå blir klart marknadspåverkande när den införs 1 juli 2018 – räkna bara inte med en Norge-lik boom.

Varje gram gör skillnad. I dag har rena elbilar 40 000 kronor i premie, laddhybrider 20 000. I det nya systemet är den maximala premien 45 000 kr, vilket sjunker gram för gram till 60 g CO2/km vilket ger en premie på 7 500 kr. Eftersom det alltså inte blir stegvis, t.ex. A-G som med kylskåpen, så gör varje gram minskade utsläpp tydlig ekonomisk skillnad. Särskilt för laddhybriderna, som hittills behandlats som ett och samma, kommer det att vara utslagsgivande.

Nollzon utan bilar. Bilar i spannet 60-95 g CO2/km får varken bonus eller malus (premie respektive straffskatt). Men här finns nästan inga bilar; laddbara bilar har lägre utsläpp och icke-laddbara högre. Det gäller särskilt efter justeringen för den nya WLTP-körcykeln, som justerar utsläppssiffrorna uppåt.

Gasbilar försiktigt framåt. Gasbilar får en premie på 7 500 kronor, vilket i kombination med att också relativt snåla dieselbilar får en straffskatt (malus), och med alltfler gasmackar, gör att gasbilarna blir mer intressanta. Men en riktig boom för gasbilarna förutsätter en fungerande andrahandsmarknad, och då måste prisskillnaden på mack till biogasens fördel bli större och tydligare.

Etanolbilar backar. Etanolen går en ljusnande framtid till mötes, med ökad inblandning, men inte E85-bilarna. De får ingen bonus utan enbart en fortsatt halverad ordinarie fordonsskatt jämfört med de fossila drivmedlen. Det räcker inte långt.

Malus med enkel brytning. Bilar i spannet 96-140 g CO2/km får en malus på 77 kr/g, utsläpp över 140 g/km beskattas med 100 kr/g. Denna skillnad stimulerar att välja en hybrid eller snåldiesel inom samma modellserie. Förslag om en andra brytpunkt för riktigt höga utsläpp avvisades, men redan med denna skatt får t.ex. en normal stadsjeep en skatt på uppemot 10 000 kronor om året vilket stimulerar till att välja en laddhybrid som istället får en bonus på 10-15 000 kronor.

Treårsregel. Medan bonusen är ett engångsbelopp som betalas ut sex månader efter att bilen införskaffats, är malusen en skatt utöver den ordinarie fordonsskatten, som tas ut under fordonets första tre år. Det gör merkostnaden något mindre synlig, vilket klimatmässigt är negativt, samtidigt som malus-skatten upphör lagom till bilen kommer ut på andrahandsmarknaden där den miljöstyrande effekten främst består i den CO2-baserade fordonsskatt vi redan har idag.

Dieselbilar fortsatt dyrare. Också framgent får dieselbilar ett bränsle- och miljötillägg som ska kompensera för den lägre beskattningen av drivmedlet.

Kontrollstationer avgör. Systemet ska få tidiga och återkommande kontrollstationer, som ger möjlighet att skärpa kriterierna om utsläppen inte minskar i den takt som krävs för att nå 70% minskad klimatpåverkan från transportsektorn år 2030. Men eftersom det inte angetts vilken del av kakan bonus-malus ska ta, blir förhandlingarna här viktiga. Det gäller också det statsfinansiella bidraget; om systemet går med vinst finns det utrymme att höja bonusen eftersom själva grundtanken med bonus-malus är att det ska vara statsfinansiellt neutralt. Därtill bör man hålla koll på biobränslena; när andelen hållbar biodiesel tack vare Bränslebytet närmar sig 50% kan det vara dags att klassa om dieselbilarna så att de bästa hamnar inom bonus istället för malus.

Klimatnytta osäker. Regeringen har gjort statsfinansiella beräkningar av systemet, men inte offentliggjort klimatberäkningar. Vi vet från införandet av bonus-malus i Frankrike, som gav namn åt systemet, samt av när miljöbilspremien infördes i Sverige, att konsumenten kan överreagera på stimuli – då blir klimatet en vinnare men statskassan en förlorare.

 

Mattias Goldmann

VD för tankesmedjan Fores, med 2030-sekretariatet