El-lånecyklar för alla

Med en lång rad städer som har infört lånecyklar; såväl Los Angeles och San Fransisco som New York och rentav Las Vegas fortsätter lånecyklarnas erövring av USA, med fattigdomsfokus. I Baltimore på östkusten finns Nordamerikas största eldrivna lånecykelsystem, med avsikt att öka tillgången till staden för de med sämst ekonomi. 

I världen finns ”minst 885” lånecykelsystem; ingen vet exakt eftersom det inte finns något centralt register. Men vi vet att fenomenet växer, i antal städer som har lånecyklar, i hur många cyklar det finns per ställe och i antalet användare. Ett av de senaste ställena att införa lånecyklar är Baltimore, mellan New York och Washington DC, som mitt under kalla, blåsiga senhösten introducerade lånecyklar. På bara en månad hade 6 000 användare anslutit sig för att använda de 185 blå cyklarna, varav nästan hälften är eldrivna – detta är Nordamerikas största elcykelflotta. Under 2017 utvidgas systemet till nästan 500 cyklar.

P-avgift finansierar

Finansieringsmodellen för Baltimores elcyklar är intressant; en del av parkeringsavgiften går direkt till cyklarna som i ett första steg finansieras av staden. Men när cykelsystemet nu ska byggas ut är näringslivets Downtown Partnership direkt engagerade och har finansierat en särskild satsning på lånecyklar i fattigare områden utanför stadskärnan.

Tvärtemot vad man kan tro så är inte elcyklarna särskilt mycket dyrare; 12 000 kronor mot 9 000 för en lånecykel utan el. Underhållskostnaderna kan komma att öka, men förhoppningsvis minskar kostnaderna för att flytta cyklarna mellan ställen – med eldriften kommer fler att cykla också uppför backen.

I Baltimore är kollektivtrafiken relativt väl utbyggd med tunnelbana, spårväg (light rail) och bussar, men bussarna går sällan och tilltron till tidtabellerna är låg. Förutom stadens kollektivtrafik driver näringslivet fyra gratis busslinjer, Charm Lines, men att de är gratis är inte enbart positivt – vintertid är det många som använder bussen som värmestuga utan att ha någon egentlig destination vilket betyder att de som verkligen
ska resa någonstans får mindre plats.

Fokus på låginkomsttagare

Elcyklar till alla 2Som i så många andra amerikanska städer, är det svårt att klara sig utan bil, vilket blir en betydande kostnad för den med låg inkomst. Det förstärks av att låginkomsthushåll har äldre, mer bränsleslukande bilar och alltså skulle tjäna särskilt på att kunna avstå från egen bil eller i vart fall låta bilen stå för enskilda resor. Eldrivna lånecyklar – och bättre fungerande kollektivtrafik – kan bidra till detta, eftersom de gör det överkomligt att ta sig längre sträckor utan bil. Det får också en positiv samhällelig effekt, inte minst i städer som Baltimore där det idag finns skarpa gränser för var olika samhällsgrupper befinner sig.

Men den normala hyrkostnaden för elcyklarna är högre än vad många med lägre inkomst kan tänka sig att betala, och upplevs som dyrare än att ta bilen om man bara räknar in bränslekostnaden. Därför har näringslivet subventionerat lånecykeln till låga tre dollar per månad, för obegränsat antal cykelresor på upp till en timme åt gången. Baltimores borgmästare Catherine Pugh har nästa steg klart för sig; kurser i hur man cyklar.

Lärdomar för Sverige

Vintertid går cyklarna i ide i bland annat Stockholm och Göteborg. Att Baltimore med sin bistra vinter får användare året runt är intressant för oss – eftersom det är trångt i kollektivtrafiken på vintern skulle en avlastning vara välkommen. Att få bilister att låta bilen stå och ta lånecykeln vintertid skulle också ha extra stor betydelse för vår luftkvalitet, som är som sämst på vintern.

Fattigdomsperspektivet saknas i svenska lånecykelsystem, och kan knappast införas som i USA med lägre avgifter för de med låga inkomster. Men att medvetet placera ut cyklarna i områden med lägre inkomster skulle vara intressant.

Finansieringsmodellen är intressant, med en koppling till p-avgifter och medfinansiering från det lokala näringslivet. I Sverige har framför allt reklamintäkter använts för att minska kostnaden för lånecyklarna, men det går att tänka mer kreativt.

Eldriften, slutligen, finns också på betydligt närmare håll – Köpenhamns lånecyklar är eldrivna. Det gör lånecyklarna mer attraktiva för de som inte vanligen cyklar, och kan alltså ha stor betydelse för en reell beteendeförändring. Ju backigare stad, desto mer relevant är eldriften.

Lånecyklar har potentiellt en viktig roll i att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta, det är därför Clear Channel tilldelades Ekotransports pris Årets Oväntade Klimathjälte 2016. Baltimore visar att det finns mycket kvar att göra för att uppfylla mer av potentialen.

 

Mattias Goldmann
vd Fores med 2030-sekretariatet