Regeringsförklaringen, Bilen, Bränslet & Beteendet

När Löfven läste upp regeringsförklaringen var transporterna i fokus för att nå klimatmålen. Här är 2030-sekretariatets analys!

”Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Det finns ingen tid för tvekan. All relevant lagstiftning ses över, klimatmålen ska nås och Sverige driva på för en klimatlag på EU-nivå. En-och-en-halvgrads-målet ska nås.”
För att klara dessa mål är transporterna i fokus, och hur det ska gå till finns åtminstone delvis beskrivet i 73-punktsöverenskommelsen mellan de två regeringspartierna, centerpartiet och liberalerna. Några områden får särskilt stor betydelse:

  1. Fossilfria transporter blir lag. Överenskommelsen slår fast att ”från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar”, vilket ska utredas så att utformningen inte slår undan benen för klimatsmart och hållbar biogas, biodiesel, biobensin eller etanol som alla utgår ifrån samma förbränningsmotor som fossilbilarna använder. Därtill måste stoppdatumet klara EU:s och WTO:s frihandelsregler; antingen genom ett gemensamt EU-beslut vilket är regeringens huvudlinje men blir svårt att få till för år 2030, eller genom nationella undantag vilket med nuvarande regler tar flera år att få fram och inte alls är givet att Sverige och likasinnade länder får godkänt. Frågan kommer utredas och diskuteras – bl.a. på Ekotransport-konferensen 7 maj.
  2. Större premie för gröna bilar. Bonus malus ska förstärkas och förenklas” anger överenskommelsen, utan precision. Eftersom styrmedlet infördes 1 juli 2018, bör ingen förändring ske 2019 – det skulle skapa för stor osäkerhet för marknaden. Därefter kan premien för de rena el- och gasbilarna höjs från dagens 60 000 respektive 10 000 kr, och de högsta malus-avgifterna höjas – alternativt finnas kvar längre än de första tre åren. En A-G-klassning ungefär som för bl.a. kylskåp och däck bör kunna införas längre fram, för ökad tydlighet.
  3. Lättare tanka och ladda grönt. Överenskommelsen anger att ”Fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut. Investera i produktion och distribution av biogas.” Efter Riksrevisionens kritik av Klimatklivet i dess tidigare utformning, bör det innebära att stödet fokuseras mer på transportsektorn, med särskilt fokus på laddning i norra inlandet och i anslutning till flerbostadshus. Produktionsstödet för biogas finns troligen kvar åtminstone så länge Danmark har det, men behöver kompletteras med åtgärder för att drivmedlet faktiskt tankas – och med ett mer neutralt stöd mellan biobränslena.
  4. Fossilbränslen förbjuds.Ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade” innebär troligen 2040 eller 2045, utformat som en förlängning av reduktionsplikten för drivmedel. Den ska under året få skärpta nivåer ”för tiden efter 2020”. En liknande reduktionsplikt införs för flyget, vars avgifter ska utgå ifrån faktisk klimatpåverkan. Det kombineras med insatser ”för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk”. Rimligen innebär det en särskild premie till de jord- och skogsbruk som hjälper Sverige att nå en betydligt högre andel inhemskt producerade, hållbara biodrivmedel än dagens knappa tjugo procent.
  5. Reseavdraget blir färdslagsneutralt. Med ”ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag” istället för dagens 18:50 kronor per mil om man tar bilen och noll om man cyklar, blir de hållbara reseslagen också lönsamma. Samtidigt frigörs flera miljarder kronor årligen när felaktiga avdrag upphör, vilket bör investeras i att göra det mer attraktivt att resa hållbart till och från jobbet. En nedre och kanske övre kilometer-gräns för reseavdraget kommer att behövas; den som cykelpendlar ett par kilometer kommer inte heller framgent att få ersättning och den som flygpendlar Umeå-Stockholm hamnar nog över den övre gränsen. Förändringen kan ske relativt snabbt eftersom den redan utreds, med slutredovisning 1 juli.
  6. Skatterna växlas. Under mandatperioden ska minst 15 miljarder kronor skatteväxlas, vilket ska ”bidra till att klimat och miljömål nås”. Arbetsgivaravgifterna sänks, men vilka miljöskatter höjs?  Skatten på fossil bensin och diesel ligger nära till hands när det är så stora summor som ska växlas, vilket också underlättar omställningen till förnybara drivmedel – men det är därmed också en skattebas som snabbt urholkas. Därför behöver en successiv omställning till avgifter som istället baseras på var, när och hur man kör – ”pay as you drive”.
  7. Nationellt kollektivtrafikkort. Det ska från år 2022 gå att resa över hela landet med ett kort, vilket förmodligen ska tolkas som ”med en app”. Det är förstås smidigt, även om det blir bråk om vem som ska vara huvudman för detta och hur mycket data kollektivtrafikbolagen ska göra. Dessutom måste man i framtiden fråga sig vad som egentligen är kollektivtrafik – 2030-sekretariatet inkluderar t.ex. bilpooler, taxi och lånecyklar av olika slag.
  8. Järnvägen stärks. Att ”nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas” är en stor satsning vars finansiering ska preciseras, liksom frågor om hastighet, utbyggnadens faser och mycket annat. Eftersom invigningen tidigast kan ske kring år 2035, har det ingen bäring på 2030 års klimatmål. Löftet om utbyggnad av järnvägen i norra Sverige kan däremot få reell betydelse innan dess, med en bättre fungerande järnväg som tillsammans med sjöfarten kan överta mycket gods från landsvägstransporter, med stor klimatnytta. Likaså kan målet om ”ökad punktlighet för svensk järnväg” redan på kort tid stärka tilltron till järnvägen för resor i vardagen och därmed minska bilpendlande, vilket minskar klimatpåverkan, trängsel och trafikdödlighet. ”Miljöstyrande system ska flytta godstransporter från väg till järnväg” innebär troligen att den kilometerskatt eller ”vägslitageavgift” som åkerinäringen gett sitt villkorade stöd till införs, kompletterat med en översyn av banavgifterna. ”Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer” har starkt fokus på semesterresande och ligger huvudsakligen utanför de svenska klimatmålen.
  9. Cykel och biopooler ska gynnas.Andelen som reser med cykel ska öka. Bilpooler ska stimuleras. Skatteregler ska underlätta för cykelpendling.” Hur cyklingen ska öka behöver konkretiseras, men det finns många förslag i bl.a. nationella cykelstrategin att ta tag i. Hur bilpooler gynnas har nyligen utretts och kan bl.a. innebära att momsen sänkas från dagens 25 % till de 6 % som gäller annan kollektivtrafik, och att kommuner ges rätt att reservera p-platser åt fordon de vill gynna. Samtidigt är det viktigt att inse att också t.ex. taxi, lånecyklar och smart utformad e-handel är delningstjänster som bör stimuleras på jämlika villkor.
  10. Uppkoppplingen snabbas på. ”95 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år 2020” förstärker möjligheten att arbeta distans och medverka på webinarier, vilket är viktiga pusselbitar i att få ett mer transportsnålt samhälle. Med snabb uppkoppling får vi också bättre möjligheter att ha alla former av verksamheter på landsbygd, vilket minskar transportbehoven och bromsar urbaniseringen som nu sker i en takt som är svår att hantera klimatmässigt smart.

Många av punkterna är kopplade till utredningar, vilket är den gängse vägen att komma fram till skarpa beslut. Bl.a. för flygets omställning och reseavdragets förändring kan pågående utredningar användas, medan övriga utredningar tillsätts under året eller 2020, och ska redovisas under mandatperiodens första halva. Som alltid är utredningsdirektiven och hur de sedan remissbehandlas avgörande för vad slutprodukten blir.

Vad fattas?
2030-sekretariatet bedömer att de punkter som finns i regeringsförklaringen och 73-punktsöverenskommelsen tar oss en bra bit på vägen mot klimatmålen för transportsektorn, men ser en rad brister som preciseras i underlaget till nyårsinbjudan. Häri ingår:

  • Bonus malus behöver införas för andra fordonstyper än personbilar
  • Delmålen bortom 2020 behöver preciseras och mål efter 2030 bestämmas
  • Omställning av befintliga fordon saknas nästan helt
  • Hur dagens el- och gasbilar ska stanna i landet är oklart
  • Stimulans för lättare fordon, t.ex. elmopeder
  • Sjöfarten saknas, både som avlastning av vägtransporter och hur den ska bli grönare
  • Biodrivmedel behöver generellt gynnas, inte minst för produktion i Sverige, för tillgång i hela landet och för fortsatt tillgång av koncentrerade biodrivmedel
  • Självkörande, autonoma fordon behöver regleras för maximerad klimatnytta
  • E-handel behöver regleras så att det ger ökad samordning av transporter
  • Sverige bör i internationellt utvecklingssamarbete gynna hållbara transporter

Mattias Goldmann
vd, tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet

Regeringsförklaringen finns på https://www.regeringen.se/tal/20192/01/regeringsforklaringen-den-21-januari-2019/

Januariöverenskommelsens 73 punkter finns på www.socialdemokraterna.se/globalassets/aktuellt/utkast-till-sakpolitisk-overenskommelse.pdf

2030-sekretariatets punkter finns på http://2030-sekretariatet.se/wp-content/uploads/2018/10/Nyårfest-31-december-2030.pdf