Remissvar: Ändring av direktivet om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon

2030-sekretariatet är övergripande mycket positiva till förslaget, särskilt till dess relativa långsiktighet – men har också ett antal synpunkter och förslag på justeringar.

2030-sekretariatets förslag på justeringar:

  • Inkludera andra parametrar än klimat utifrån lokala förutsättningar. Klimatfrågan är global och alla länders minskade utsläpp är av betydelse. Luftkvalitet är däremot en lokal fråga, där merparten av Sveriges kommuner ligger långt under fastslagna gränsvärden, och de problem som finns ser olika ut på olika håll, t.ex. avseende kväveoxid versus partiklar. Det bör därför vara upp till lokala och regionala aktörer att välja hur luftkvalitetsparametern ska viktas, och om tillkommande parametrar som buller bör vägas in.
  • Avstå från dubbelräkning. Direktivet föreslår en dubbelräkning för rena elbussar och fordon som drivs med 100% biometan (bestående i att dessa fordon räknas som 1 i måluppfyllelsen och övriga som 0,5). Detta motsvaras inte av någon fördubblad nytta, t.ex. i jämförelse med ett fordon som framförs på 70% biogas (motsvarande Sveriges nationella mix), och det får märkliga effekter som att ett fordon som drivs med el och biogas får halverad poäng jämfört med ett fordon som drivs enbart på el eller enbart på biogas. Den faktiska klimatnyttan bör premieras.
  • Fokusera på utsläpp, inte antal fordon. Direktivet anger att en viss andel av de fordon som omfattas måste uppfylla kraven, vilket t.ex. kan ske genom att ha ett antal mindre elfordon (som ger dubbel bonus) och i övrigt köra på fossil diesel. Istället för fokus vara på de totala utsläppen från hela fordonsparken, med en successiv minskning, i linje med den nyligen beslutade reduktionsplikten för drivmedel.
  • Skärp kraven successivt. Sverige och många andra medlemsstater åläggs samma andel lågutsläppsfordon år 2025 som år 2030. Det är rimligare att successivt höja kraven, särskilt på lastbilssidan där vi räknar med marknadsintroduktion av bl.a. eldrivna lastbilar kring år 2025.
  • Slå fast långsiktiga mål. 2030 är i många fall bara två modellbyten bort och därför är det rimligt att också ha mål för 2040 och 2050, som också är slutåren för svensk energipolitik respektive EU:s långsiktiga klimatmål.
  • Inkludera arbetsmaskiner. Arbetsmaskiner står för en stor del av både klimatpåverkan och lokala luftföroreningar, och bör omfattas av direktivet, med nivåer motsvarande lastbilars.

Läs hela remissvaret här.