Remissvar gällande Promemoria – Anläggningsbesked för biodrivmede

2030-sekretariatet lämnar följande synpunkter på promemorian ”Anläggningsbesked för

biodrivmedel” som berör EU-regler om att biodrivmedel från ”livsmedelsbaserade

grödor” från anläggningar som etableras fr.o.m. 2014, eller anläggningar som redan är

avskrivna, inte får fortsatt skatteundantag från energi- och koldioxidskatt från år 2020.


Sammanfattning

2030-sekretariatet noterar att tiden blivit alltför knapp för att ta fram alternativa

lösningar till de föreslagna förändringarna. Om förändringarna genomförs enligt vad

som föreslås i promemorian, måste besluten skrivas så att de inte äventyrar den

långsiktiga strategi som anges nedan.

2030-sekretariatet anser att regeringen bör:

  •  På hög politisk nivå prioritera en fortsättning och intensifiering av de

förhandlingar med EU som förts under året gällande den svenska

koldioxidskattens framtid. Målet bör vara att Sverige tillåts beskatta

biodrivmedel utifrån faktisk klimatpåverkan, utan att detta definieras som

statsstöd och utan att de svenska reglerna räknas som undantag.

Koldioxidskatten skall baseras på LCA-värden grundade i EU-systemets

beräkningsmodeller, enligt förnybarhetsdirektivet.

  •  Tillsammans med andra EU länder samverka kring en beskattningsmodell för

biodrivmedel som accepteras av EU, och därmed få till stånd långsiktiga

styrmodeller som gynnar både industriell omställning och miljömässig

hållbarhet.

  • Arbeta för en modell som gynnar drivmedel som har en god energieffektivitet och

en låg klimatpåverkan, men som samtidigt ser till generell miljöpåverkan. Vi

särskiljer inte på fossila och förnybara drivmedel, men menar att energi- och

klimatnyttan av drivmedel skall avgöra ekonomiska incitament.

 

Formalia
Vi noterar att listan på remissinstanser är mycket kort, endast 18 aktörer varav 12 är

myndigheter. Ingen aktör inom transportområdet finns med på listan och från

drivmedelsbranschen endast branschorganen trots att förslagen i promemorian kan

innebära de kanske mest långtgående förändringar som företagen inom

drivmedelsbranschen står inför. Inte heller 2030-sekretariatet fanns med på detta

missiv utan svarar på eget initiativ.

Därtill är remisstiden otillbörligt kort, endast sju dagar, vilket är särskilt

uppseendeväckande eftersom EU:s regelverk inte kan vara okänt för regeringen. Den

korta remisstiden är särskilt allvarlig för en fråga som behöver belysas ur så många

perspektiv.

Bakgrund
Vår utgångspunkt är 2030-målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Detta mål
når man genom en kombination av åtgärder, där biodrivmedel spelar en avgörande roll.

Målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta delas av sju av riksdagens partier och

två på varandra följande regeringar.

2030-sekretariatet bistår gärna i en utvidgad dialog, även med EU. Sekretariatet har ett

40-tal näringsliv och branschaktörer som medlemmar, och kan på ett neutralt sätt lyfta

dessa frågor. En fördel är att sekretariatet har partners från samtliga av de biobaserade

drivmedlen, och därför kan ta en neutral med drivande position. Vi tror att en

gemensam röst från Sverige skulle vara välgörande.

Stadsstödsreglerna och det svenska undantaget

2030-sekretariatet vänder sig mot att regeringen vill snabbprocessa flera lagförslag för

att uppfylla EUs nya riktlinjer kring statligt stöd till miljöskydd och energi för perioden

2014-2020. Situationen är olycklig, och andas desperation för att eventuellt få en

kortsiktig förlängning av nedsättningen av energi- och koldioxidskatter, alltså undantag

från statsstödsreglerna.

Regeringen anger att ett fortsatt undantag från statsstödsreglerna inte kan uppnås utan

att EU:s direktiv införs i enlighet med promemorian. I den situation och tidsnöd som

Sverige nu befinner sig, måste vi dessvärre dela denna bedömning. Vi vill dock

rekommendera att införlivandet av EU-lagstiftningen ses som en kortsiktig lösning

medan regeringen i bred samverkan med berörda parter arbetar fram en långsiktig

lösning.

Den svenska regeringen begärde 2006 att stödet till biodrivmedel (sänkt energi- och CO2

skatt) skulle få ett undantag från EU:s statsstödsreglerna med hänsyn till att frågan är

avgörande för vår framtid. Danmark gjorde samma sak, och befinner sig nu i samma

situation som Sverige – att undantaget ifrågasätts.

Modellen med ettåriga undantag, som ofta godkänts väldigt sent inför det nya året eller

rentav när året redan inletts, har varit problematisk för alla parter och försvårat de

storskaliga investeringar i förnybara drivmedel som är nödvändiga för att nå 2030-

målet.

Vårt förslag är att regeringen fokuserar på att:

1. Arbeta för att en koldioxidskattedifferentiering införs för drivmedel, grundat på

respektive drivmedels klimatreduktion enligt de värden Energimyndigheten

presenterar utifrån förnybarhetsdirektivets beräkningsmodell.

2. Säkerställa att denna differentiering inte definieras som statsstöd.

3. Att regeringen bjuder in den svenska drivmedelsindustrin i detta arbete, och

genom både transparens och en rimlig tidsplan skapar kommersiella möjligheter

för berörda aktörer att ställa om.

4. Att regeringen söker kontakt med andra EU länder för att om möjligt ta fram en

gemensam modell.


Avslutande ord
2030-sekretariatet bedömer denna fråga som helt avgörande för om Sverige kan nå

målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till år 2030. Vi står därför till

regeringens och berörda myndigheters förfogande för det fortsatta arbetet.

Stockholm och Alingsås, den 21 september 2015

För 2030-sekretariatet,

Jakob Lagercrantz

Jakob.lagercrantz@equest.se

www.2030-sekretariatet.se