Svensk nybilsregistrering första halvåret 2019: Bonus slår igenom, elbilarna tar fart

Drygt 10 % laddbart, minskad nybilsförsäljning och åtskilliga bilmodeller där de fossila versionerna är de minst vanliga. Det första året med bonus malus-beskattningen, som infördes 1 juli 2018, har lett till en snabb, radikal och ryckig omställning av fordonsmarknaden som nu börjar stabiliseras. 

Bonusbilar in, högutsläppsfordon ut

Första halvåret 2019 fördubblades marknadsandelen av ”bonusbilar” med CO2-utsläpp på max 60 g/km, så att de nu står för 11,5 % av marknaden, mot 5,7 % samma period förra året. Bilar i neutral zon, dvs utan vare sig bonus eller malus, ökade sin marknadsandel marginellt, från 4,7 % till 5,2 % av marknaden. Bilar med utsläpp på över 140 g, den högre malus-klassen, har minskat med över en tredjedel i absoluta tal, eller från 30,8 % till 26,7 % av marknaden. Detta pekar på att bonus malus-beskattningen haft avsedd effekt. 

Bonusbil: Ökning på stabilare marknad

Marknaden för laddbara bilar har stabiliserats något; omedelbart efter att bonus malus infördes nästan tiodubblades andelen till strax under 20 % av nybilsregistreringen, för att sedan åter vända nedåt. Andelen ligger nu relativt stadigt kring 10 %, med svängningar som mycket beror på leveranser av nya elbilar som haft kölistor.

Elbilarna ökar

Bland de laddbara bilarna har laddhybrider tidigare dominerat, men vi ser nu en ökning för rena elbilar. Under 2018 nyregistrerades över 7 000 elbilar och nästan 22 000 laddhybrider, första halvåret 2018 registrerades 10 851 laddhybrider mot 8 367 rena elbilar. Trafikanalys prognos är 11 % laddbara bilar 2019 och 23 % 2022, medan BIL Swedens prognos är 13 % år 2019, och 30 % 2021. Vi bedömer att rena elbilar år 2020 passerar laddhybriderna. 

Topp-tio elbilar

De starka siffrorna för den marknadsledande elbilen, Tesla 3, förklaras delvis av att den haft lång väntelista som nu betas av, medan Renault Zoe tvärtom är en sedan tidigare etablerad bil men som nu funnit nya kunder bl.a. som taxi.  

Topp-fem laddhybrider

För laddhybrider återtar Mitsubishi Outlander den tätposition modellen tidigare har haft, där laddhybriden står för uppemot 90 % av modellens totala försäljning i Sverige. Kia är med flera laddhybrider det största märket för elektrifiering i Sverige, dock delvis beroende på leveransstopp från Volkswagen. Volvo har i nuläget valt att positionera sina laddhybrider som premium; med mer ”folkliga” laddbara versioner ökar försäljningen troligen snabbt.

Minskad total bilförsäljning

Första halvåret registrerades 167 882 nya personbilar, 25,6 % färre än motsvarande period förra året, med 225 543 nya personbilar. Första halvåret 2018 var nybilsregistreringen dock extremt hög, då många registrerade bilar med höga utsläpp innan malus trädde i kraft. Därtill har registreringar försenats på grund av WLTP-omklassning som dragit ut på tiden, samt långa väntetider på vissa bilmodeller, särskilt de eldrivna. Det betyder sammantaget att BIL Sweden bedömer att registreringen kommer att öka andra halvåret i år och att Sverige för helåret 2019 når 335 000 nya personbilar och 50 000 lätta lastbilar. Den statliga myndigheten Trafikanalys anger däremot att ”prognoserna för åren 2019–2022 visar en något lägre nyregistrering av personbilar, samt lätta och tunga lastbilar jämfört med tidigare år.

Ökning för bensin på diesels bekostnad

Januari–juni registrerades 60 355 dieselbilar, mot 93 614 samma period i fjol. Eftersom totalmarknaden också minskade, sjönk marknadsandelen inte lika snabbt, från 41,5 % till 35,9 %. Samtliga personbilar på topp-tio-försäljningslistan har en dieselandel av totalförsäljningen på över 50 %, medan det för den totala nybilsförsäljningen alltså blivit tydligt att bensin numera dominerar. Denna omställning påbörjades kring år 2012, och har förstärkts av regeringens förslag på miljözoner för lätta fordon, samt en mer generell diskussion om diesel. Trafikanalys bedömer att fördelningen mellan nyregistrerade bensin- och dieselbilar kommer att vara 54 % bensin och 46 % diesel år 2019, varefter andelen nyregistrerade dieselbilar bedöms minska med 2,7 procentenheter årligen fram till år 2022. Det finns anledning att ur klimatperspektiv se på denna utveckling med viss oro, då andelen förnybart i diesel i nuläget är över 20 % i genomsnitt, medan det sällan är över 5 % i bensin. 

Ljusning för etanol och gas, vätgas avvaktar

Samtliga gasbilar får en bonus på 10 000 kronor, medan etanolbilar i nuläget slipper betala malus. Detta har inte haft något större genomslag i registreringen, där gasbilarna bara precis rundar 1 % med totalt 1 711 gasbilar, och 38 etanolbilar registrerades. En förklaring till det svaga utfallet för gasbilar var att flera märken hade försäljningsstopp pga WLTP-omklassning, därtill har en rad gasbilar formellt sett betraktats som efterhandskonverterade, trots att de är nya, och därmed inte omfattats av premien.

Under en tid bestod etanolbilsmarkaden enbart av utförsäljning av äldre etanolbilar i lager, medan det nu åter finns etanolbil på marknaden genom Fords försorg, och försäljningen bör därför ta ny fart. 

Första halvåret 2019 nyregistrerades inte en enda vätgasbil, men åtminstone någon bör vara på väg in på marknaden.

Topp-fem gasbilar

Lätta lastbilar: Snabb ökning för elen 

För lätta lastbilar är ökningen inom eldrift än mer markant än för personbilarna; första halvåret 2018 registrerades 215 eldrivna lätta lastbilar, vilket samma period 2019 ökade till 793 stycken. De stora ökningarna stod redan etablerade modeller för; marknadsledande Renault Kangoo nästan tredubblade sin försäljning och tvåan Nissan e-NV200 sjudubblades. 

Rekommendationer

2030-sekretariatet bedömer att andelen fossiloberoende fordon under 2019 kommer att passera tio procent av nybilsförsäljningen med god marginal, men sekretariatets indikatorer visar också att det är lång väg kvar till måluppfyllelse, och föreslår därför fem punkter för rikspolitiken att snarast ta tag:

1. Klargör att miljöbil = bonusbil. Miljöbilsdefinitionen är direkt styrande för statliga myndigheters köp, leasing och långtidshyra, och används även för många företags tjänstebilspolicies och kommuners fordonsval. Den behöver skärpas, med utgångspunkt att motsvara bonus i bonus malus-systemet, men med dispensmöjlighet när lämpligt fordon saknas.

2. Säkerställ att befintliga el- och gasbilar stannar i landet. För att kunna nå en fossiloberoende fordonsflotta, duger inte dagens situation där det i princip är ”en in, en ut” för gasbilarna och inte långt bättre för elbilarna. Betydligt bättre stimulans måste införas för befintliga el- och gasbilar så att de inte lämnar landet.

3. Stärk kommunernas rätt att styra. Kommunerna bör få reservera p-platser åt t.ex. bonusbilar eller poolbilar, och tillåtas differentiera p-avgifter utifrån klimatprestanda.

4. Fortsätt utbyggnaden av infrastruktur. Statlig delfinansiering har haft stor betydelse för utbyggnaden av laddinfrastruktur, men har inte varit särskilt framgångsrik för vare sig snabbladdning eller laddning i anslutning till bostaden. För det senare finns ett särskilt bidrag som verkar behöva ett omtag eftersom det använts så pass lite. Även för gasinfrastruktur behöver det säkerställas att de många gasmackar som fått finansiering genom Klimatklivet förverkligas, vilket i sin tur beror på om det blir mer lockande att köra på gas.

5. Inrätta kontrollstationer. För att skapa den långsiktighet industrin behöver, och för en tydlig resa ända fram till 2030 års klimatmål, behövs kontrollstationer vart tredje år för bonus malus, miljöbilsdefinitionen och annan stimulans för omställning. Vid den första stationen bör bl.a. stimulansen för gasbilar ses över och troligen stärkas, och malus för bilar med riktigt höga utsläpp eventuellt höjas. Det överskott systemet ger bör användas för att påskynda omställningen.  

2030-sekretariatet den 9 juli 2019

För ytterligare information: Kontakta Mattias Goldmann, 070-309 00 45

All statistik och alla bilder är hämtade från BIL Sweden, www.bilsweden.se