Omställningskollen
Reduktionsplikten: nivåer, pris vid pumpen och vad som händer härnäst

Reduktionsplikten bestämmer hur mycket biodrivmedel som blandas in i bensinen och dieseln du tankar. Den har varit en av de mest omstridda klimatfrågorna sedan 2018: först höjdes den kraftigt, sedan sänktes den till EU:s miniminivå 2024 och nu ligger den på 10 procent. Här är hela historiken, vad den betyder för priset vid pumpen och vilka förslag som ligger på bordet.
Det viktigaste på 30 sekunder
- Reduktionsplikten kräver att drivmedelsleverantörerna minskar växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom att blanda in biodrivmedel.
- Kravet är 10 procent för både bensin och diesel sedan 1 juli 2025 och ligger kvar på den nivån till 2030 enligt gällande lag.
- Sänkningen till 6 procent i januari 2024 gjorde dieseln omkring 4,5 kronor billigare per liter och ökade utsläppen från vägtrafiken kraftigt.
- En statlig utredning föreslog i maj 2026 att plikten höjs till 25 procent 2030. Förslaget är inte beslutat.
Uppgifterna kontrollerades mot lagtext och myndighetskällor 24 oktober 2026.
Vad är reduktionsplikten?
Lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel trädde i kraft 1 juli 2018. Den gäller alla som är skattskyldiga för bensin eller diesel, framför allt drivmedelsbolagen och de större importörerna. Energimyndigheten är tillsynsmyndighet.
Kravet uttrycks inte som en andel biodrivmedel utan som hur mycket lägre växthusgasutsläppen per energienhet ska vara jämfört med ren fossil bensin eller diesel. Bensin och diesel räknas var för sig. Ett biodrivmedel med stor klimatnytta räcker därför längre än ett med liten och volymandelen i pumpen blir oftast högre än reduktionsnivån.
För bensin måste minst 6 procentenheter nås genom inblandning. Resten kan sedan 2025 täckas med elkrediter från fossilfri el som laddas i publika laddstationer. Den som inte klarar kravet betalar en reduktionspliktsavgift. Lagen tillåter upp till 7 kronor per kilo saknad koldioxid och regeringen har satt avgiften till 4 kronor för diesel och 5 kronor för bensin.
Nivåerna sedan 2018
| År | Bensin, krav | Bensin, volym förnybart | Diesel, krav | Diesel, volym förnybart |
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2,6 % | 4,8 % | 19,3 % | 22,9 % |
| 2019 | 2,6 % | 4,8 % | 20,0 % | 23,4 % |
| 2020 | 4,2 % | 7,2 % | 21 % | 24,7 % |
| 2021 | 6 % | 9,6 % | 26 % | 29,7 % |
| 2022 | 7,8 % | 11,9 % | 30,5 % | 34,3 % |
| 2023 | 7,8 % | – | 30,5 % | – |
| 2024 | 6 % | 9,3 % | 6 % | 7,4 % |
| 2025 | 6 % / 10 % från 1 juli | 15,7 % | 6 % / 10 % från 1 juli | 11,8 % |
| 2026-2030 | 10 % | 10 % |
Volymandelen förnybart är ungefärlig och kommer från Konjunkturinstitutets specialstudier 104 och 121. För 2025 avser siffran läget efter höjningen till 10 procent.
Från höjningar till sänkning
Före 2024 fanns en lagstadgad trappa som skulle ha gett 12,5 procent för bensin och 40 procent för diesel 2024 och 28 respektive 66 procent 2030. Höjningen för 2023 pausades. Regeringen Kristersson beslutade i oktober 2023 att i stället sänka båda kraven till 6 procent från 1 januari 2024, vilket är den lägsta nivå som EU-reglerna kräver och slopade trappan för 2027-2030.
I augusti 2024 aviserade regeringen en ny höjning. Från 1 juli 2025 är kravet 10 procent för bensin och diesel, kombinerat med sänkt drivmedelsskatt och elkrediter. Den nivån står i lagen för varje år till och med 2030.
Vad betyder reduktionsplikten för priset vid pumpen?
Biodrivmedel är dyrare att framställa än fossil diesel, så en högre plikt ger ett högre pumppris. Effekten är störst för diesel, där inblandningen varit högst.
Konjunkturinstitutet mätte vad som hände när plikten sänktes vid årsskiftet 2023/2024. Dieselpriset föll från 22,20 kronor 31 december till 17,90 kronor dagen efter. Efter en månad var priset omkring 4,60 kronor lägre än det hade varit annars och efter tre månader omkring 4,40 kronor. På bensinpriset syntes ingen tydlig effekt.
Höjningen till 10 procent 2025 beräknades öka dieselpriset med 0,5-0,7 kronor och bensinpriset med 0,4-0,8 kronor per liter. Samtidigt sänktes skatten med 32 öre, så nettoeffekten blev omkring 0,1-0,3 kronor per liter.
Drivmedelsskatten 2026
Under 2026 har regeringen tillfälligt sänkt skatterna på bensin och diesel. Energiskatten sänktes 1 maj till 30 september och koldioxidskatten är 2,40 kronor lägre per liter mellan 1 juli och 30 november 2026. Med moms motsvarar den senare sänkningen omkring 3 kronor per liter. När den upphör 1 december väntas priserna stiga.
Hur mycket förnybart tankar du?
Räkna ut ungefär hur många liter biodrivmedel som finns i det du tankar på ett år, med 2025 års genomsnittliga inblandning.
Effekten på utsläppen
Sänkningen 2024 syns tydligt i statistiken. Enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror ökade Sveriges totala utsläpp med 7 procent 2024 till omkring 47,5 miljoner ton. Utsläppen från vägtrafiken ökade med 24 procent och från arbetsmaskiner med 32 procent och myndigheten förklarade ökningen med den sänkta reduktionsplikten.
Trafikverket räknade 2025 med att vägtrafikens utsläpp minskade med 3,6 procent till 15,7 miljoner ton, främst tack vare höjningen till 10 procent. Biodrivmedel och el stod 2025 för omkring 20 procent av energin i vägtrafiken, jämfört med 17 procent 2024.
Klimatpolitiska rådet konstaterade i sin rapport i mars 2026 att styrmedlen för transporter och arbetsmaskiner har försvagats. Rådet rekommenderar höjd koldioxidskatt och successivt ökade inblandningsnivåer med effekt från 2027.
HVO100, E85 och andra rena biodrivmedel
Rena och höginblandade biodrivmedel som säljs utanför reduktionsplikten, till exempel HVO100 och E85, är befriade från energi- och koldioxidskatt. EU förlängde i april 2026 Sveriges godkännande för skattebefrielsen till utgången av 2032. När reduktionsplikten sänktes 2024 föll också priset på HVO100 kraftigt, eftersom mer råvara blev tillgänglig för den fria marknaden.
Vad händer härnäst?
Styrmedelsutredningen lämnade sitt betänkande 27 maj 2026. Den föreslår att reduktionsplikten höjs till 21 procent 2028, 23 procent 2029 och 25 procent 2030, att drivmedelsskatten höjs med 1,80 kronor per liter och att elskatten sänks som kompensation. Utredaren räknar med att pumppriset blir omkring 3 kronor högre per liter. Sverigedemokraterna har kallat förslaget en röd linje och Liberalerna har också avvisat det.
Efter valet 13 september 2026 leder Ulf Kristersson en övergångsregering och ingen ny regering har tillträtt. Ingen ny reduktionspliktspolitik är därför beslutad. Drivmedelsbranschen har i oktober 2026 själv föreslagit att plikten höjs igen när oljepriset stabiliserats.
På EU-nivå startar handeln med utsläppsrätter för vägtransporter och byggnader, ETS2, enligt nuvarande besked 2028. Ett högt pris på utsläppsrätter kan göra det lönsamt för bolagen att blanda in mer biodrivmedel än plikten kräver.
Argumenten för och emot
Förespråkare av en hög plikt menar att den är det snabbaste sättet att minska utsläppen från de bilar och lastbilar som redan rullar, eftersom den inte kräver att någon byter fordon. Utan högre inblandning bedöms Sverige inte nå transportmålet till 2030 eller EU:s krav på minskade utsläpp utanför handelssystemet.
Kritiker pekar på att höga nivåer gör diesel och bensin dyrare, särskilt för hushåll och företag på landsbygden. De påpekar också att en stor del av biodrivmedlen importeras, att råvarorna är begränsade globalt och att kostnaden per minskat kilo koldioxid är hög jämfört med elektrifiering.
Vanliga frågor
Vad är reduktionsplikten 2026?
10 procent för både bensin och diesel. Nivån gäller sedan 1 juli 2025 och står i lagen till och med 2030.
Hur mycket förnybart finns i dieseln?
Omkring 12 procent räknat i volym efter höjningen 2025, enligt Konjunkturinstitutet. År 2022 var andelen över 34 procent.
Varför blev dieseln billigare 2024?
Plikten för diesel sänktes från 30,5 till 6 procent. Mindre dyr biodiesel behövde blandas in och priset föll med drygt 4 kronor per liter.
Ingår HVO100 i reduktionsplikten?
Nej. HVO100 säljs utanför plikten och är skattebefriat.
Källor
- Lag (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp
- Energimyndigheten: reduktionsplikt
- Prop. 2023/24:28 om sänkt reduktionsplikt
- Regeringen: reformerad reduktionsplikt, augusti 2024
- Konjunkturinstitutet: specialstudie 104
- Konjunkturinstitutet: specialstudie 121
- Naturvårdsverket: utsläppen 2024
- Trafikverket: vägtrafikens utsläpp 2025
- Klimatpolitiska rådet: rapport 2026
- Regeringen: skattebefrielse för biodrivmedel till 2032
- Skatteverket: tillfälligt sänkt koldioxidskatt 2026
- SVT: styrmedelsutredningens förslag