Framtidens kollektivtrafik: resande, elbussar och priser

Kollektivtrafiken ska bära en stor del av omställningen, men resandet har ännu inte återhämtat sig efter pandemin och marknadsandelen ligger långt från branschens mål. Samtidigt elektrifieras bussarna snabbt och biljettpriserna halveras under hösten 2026. Här är läget i siffror, vad som driver utvecklingen och vilka idéer som formar kollektivtrafiken framöver.

Det viktigaste på 30 sekunder

Regional kollektivtrafik hade knappt 1,5 miljarder påstigningar 2025, nästan 10 procent färre än 2019.
Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna var 26 procent 2025. Branschens mål är 36 procent till 2030.
Antalet elbussar har mer än fördubblats på tre år till 2 336 vid årsskiftet 2025/2026, omkring 16 procent av alla bussar.
Från juli till december 2026 kostar 30-dagarsbiljetter halva priset i hela landet, finansierat med 6,5 miljarder kronor från staten.

Uppgifterna kontrollerades mot källorna 24 oktober 2026.

Resandet i siffror

Trafikanalys statistik för 2025 visar knappt 1,5 miljarder påstigningar i den regionala linjetrafiken, en minskning med 1,3 procent från 2024. Det är fortfarande knappt 10 procent under nivån 2019. Bussarna stod för knappt 767 miljoner påstigningar, omkring 3 procent färre än året före. Räknat i personkilometer ökade resandet något till drygt 15 miljarder.

Skillnaderna i landet är stora. Stockholmarna gjorde 302 påstigningar per invånare 2023 mot 140 i riket som helhet och 15 på Gotland.

Ekonomin har försämrats. Biljettintäkterna var omkring 29,5 miljarder kronor 2025 och kostnaderna omkring 64,5 miljarder, vilket ger en kostnadstäckning på 46 procent. Åren 2010-2019 låg den kring 50 procent. Skattebidragen ökade med 4,4 procent till drygt 37 miljarder.

Fördubblingsmålet

Branschsamarbetet Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik satte upp målet att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel från 18 procent 2006 till 36 procent 2030. Enligt Kollektivtrafikbarometern var andelen 26 procent 2025, en procentenhet lägre än året före. Målet ser inte ut att nås. Samtidigt reste 84 procent av befolkningen kollektivt minst en gång under året och nöjdheten bland månadsresenärerna steg till 59 procent.

Elbussarna tar över

Antalet elbussar ökade med 60 procent under 2025 enskilt.

Av Sveriges 14 528 bussar var 2 336 eldrivna vid utgången av 2025, omkring 16 procent. Dieselbussarna var fortfarande flest med 9 809 och 2 220 gick på gas. Elbussarna stod för omkring 13,5 procent av körsträckan.

Utvecklingen ser olika ut i olika delar av bussbranschen. Svensk Kollektivtrafik uppger att 95 procent av den upphandlade busstrafiken körs på förnybart eller el och spårvagnar och tunnelbana går helt på el. I den kommersiella busstrafiken, som långfärdsbussar, sjönk andelen HVO från 39 procent 2022 till 25 procent 2025 efter att reduktionsplikten sänktes. Utsläppen från den kommersiella busstrafiken ökade med omkring 50 procent under samma period.

SL har som mål att hela bussflottan ska vara eldriven 2035. Ett exempel på takten är att Scania ska leverera 91 elbussar till Södertälje och Nykvarn med start 2027.

EU:s krav på rena bussar

EU:s direktiv om rena fordon är infört i svensk lag och styr vilka bussar regionerna får köpa i upphandlingar. Från 1 januari 2026 till och med 2030 ska minst 65 procent av de tunga bussar som upphandlas vara rena och minst hälften av dem utsläppsfria. Det betyder att minst 32,5 procent av alla nya upphandlade bussar ska vara el- eller vätgasbussar. Under perioden 2021-2025 var kraven 45 respektive 22,5 procent.

Klimatnyttan: buss och tåg mot bil

IVL Svenska Miljöinstitutet räknade i maj 2026 fram utsläpp per personkilometer för långväga resor, inklusive bränslets produktion. Bilen släppte ut omkring 130 gram, bussen omkring 15 gram och SJ:s tåg mindre än ett halvt gram. Inrikesflyget låg på 170 gram.

Tåget har lägst utsläpp per resenär, följt av bussen.

Siffrorna gäller långväga resor med genomsnittlig beläggning. I stadstrafik varierar värdena med hur fulla bussarna är och vilket drivmedel de går på. Den kommersiella busstrafiken släppte enligt Sveriges Bussföretag ut 24 gram per personkilometer 2025, upp från 15 gram 2022.

Vad sparar du på att åka kollektivt till jobbet?

Avstånd till jobbet, enkel väg (km)

Arbetsdagar per år

Färdmedel du byter till

Räknar med IVL:s genomsnitt för långväga resor: bil 130 g, buss 15 g och tåg 0,27 g per personkilometer. Kör du elbil är dina utsläpp betydligt lägre än bilens snitt.

Transporternas klimatmål

Sveriges mål är att utsläppen från inrikes transporter, utom flyget, ska vara minst 70 procent lägre 2030 än 2010. Enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror minskade utsläppen från inrikes transporter med 4 procent 2025 och har sjunkit med 19 procent sedan 2010. För att nå målet krävs en ytterligare minskning med omkring 10,6 miljoner ton på fem år.

Klimatpolitiska rådet bedömde i mars 2026 att målet inte nås med nuvarande politik och rekommenderade bland annat ett färdmedelsneutralt reseavdrag. Alla åtta riksdagspartier ställde sig i oktober 2025 bakom Miljömålsberedningens förslag att behålla målet. I februari 2026 öppnade klimatministern för att ersätta det med ett mål för elektrifiering.

Trender som formar kollektivtrafiken

Halverade biljettpriser hösten 2026

Regeringen satte av 6,5 miljarder kronor så att regionerna kan sälja 30-dagarsbiljetter till halva priset mellan 1 juli och 31 december 2026. Utgångspunkten är priset den 1 maj 2026 och biljetten måste börja gälla senast 2 december. I Västtrafiks zon A sjönk priset från 890 till 445 kronor.

Effekten syntes direkt. I juli 2026 sålde Västtrafik 294 procent fler 30-dagarsbiljetter än ett år tidigare och UL i Uppsala 148 procent fler. Bussbranschen har kritiserat satsningen för att vara kortsiktig och pekat på att det saknas förare för att köra mer trafik.

Tysklands månadsbiljett som förebild

Deutschlandticket ger obegränsat resande i lokal- och regionaltrafik i hela Tyskland. Den kostade 49 euro i månaden när den infördes, 58 euro 2025 och 63 euro från 2026. Från 2027 ska priset följa ett kostnadsindex. Antalet abonnenter föll från 14,5 miljoner till 13,5 miljoner efter den första prishöjningen.

Anropsstyrd trafik på landsbygden

Där resandet är glest testar regionerna bussar som bara kör när någon bokat en resa. På Mörkö söder om Stockholm har SL gjort den anropsstyrda trafiken permanent och ersatt en ordinarie busslinje. Resandet ökade med 9-10 procent medan körsträckan minskade från 230 000 till 59 000 kilometer per år.

Snabbussar, spårvägar och självkörande bussar

I Malmö var Malmöexpressens linje 5 Sveriges första BRT-linje. Linje 8 trafikeras sedan 2022 med 24 meter långa elbussar och fler linjer planeras till 2030. Uppsala planerar en spårväg på 17 kilometer med 19 hållplatser, vars depå väntar på domstolsprövning. I Göteborg testade Västtrafik och Vy en självkörande buss med säkerhetsförare mellan Gustaf Adolfs torg och Chalmers under 2026. Testet avslutades efter åtta månader.

Regelverket

Lagen om kollektivtrafik från 2012 ger varje län en regional kollektivtrafikmyndighet, oftast regionen. Myndigheten tar fram ett trafikförsörjningsprogram och beslutar vilken trafik som ska upphandlas med skattemedel. Kommersiella bolag får också köra egen trafik efter att ha anmält den.

Argumenten i debatten

Förespråkare för större satsningar menar att kollektivtrafiken är nödvändig för att nå klimatmålet och minska trängseln i städerna och att lägre priser och tätare turer får fler att lämna bilen. Kritiker pekar på att skattefinansieringen redan ökar, att kostnadstäckningen sjunker och att elbilar kan minska utsläppen även där kollektivtrafiken aldrig blir ett realistiskt alternativ.

Vanliga frågor

Hur många reser kollektivt i Sverige?

Den regionala linjetrafiken hade knappt 1,5 miljarder påstigningar 2025 och 84 procent av befolkningen reste kollektivt minst en gång under året.

Framtidens kollektivtrafik: resande, elbussar och vägen mot 2030