Förbud mot bensinbilar 2035? EU:s krav förklarat

Från 2035 ska nya bilar som säljs i EU inte släppa ut någon koldioxid. Det är vad som gäller i dag, men reglerna håller på att skrivas om. Här går vi igenom vad EU har beslutat, vad som förhandlas just nu, vad det betyder för dig som redan äger en bensin- eller dieselbil och om Sverige på egen hand kan förbjuda fossilbilar eller fossilt drivmedel.

Det viktigaste på 30 sekunder

EU:s förordning 2023/851 kräver att nya personbilar och lätta transportbilar har noll utsläpp från avgasröret i genomsnitt från 1 januari 2035.
Kravet gäller tillverkarnas försäljning av nya bilar. Bilar som redan rullar får köras, besiktas och säljas begagnade även efter 2035.
Kommissionen föreslog i december 2025 att sänka kravet till 90 procent. Europaparlamentets största grupper enades i oktober 2026 om 95 procent med avdrag för grönt stål. Inget är beslutat än.
Sverige kan inte ensamt förbjuda nya bensin- och dieselbilar som är typgodkända i EU. Landet kan styra med skatter, reduktionsplikt och miljözoner.

Uppgifterna kontrollerades mot källorna 24 oktober 2026.

Vad säger EU:s regler för nya bilar?

Förordning (EU) 2023/851 antogs i april 2023 och trädde i kraft 15 maj samma år. Den ändrar en äldre förordning om koldioxidkrav för nya personbilar och lätta transportbilar. Kraven skärps i två steg.

Från 2030 ska utsläppen från nya personbilar vara 55 procent lägre än målnivån för 2021. För nya lätta transportbilar är kravet 50 procent. Från 1 januari 2035 ska minskningen vara 100 procent för båda fordonsslagen, vilket betyder att genomsnittet för en tillverkares nya bilar ska ligga på noll gram koldioxid per kilometer.

Ordet förbud används ofta i debatten, men förordningen förbjuder ingen enskild bil. Den sätter ett tak för tillverkarnas flottsnitt. Den som säljer bilar som släpper ut mer än taket får betala en avgift. När taket är noll går det inte längre att sälja bilar med avgasutsläpp utan att straffas och därför beskrivs regeln som ett stopp för nya bensin- och dieselbilar.

I ministerrådet röstade Polen och Italien nej i mars 2023, medan Rumänien och Bulgarien avstod. Övriga länder, Sverige inräknat, röstade ja.

Flexibiliteten för 2025-2027

I juni 2025 antog EU en ändring som ger tillverkarna andrum. I stället för att klara kravet varje enskilt år bedöms de på genomsnittet av åren 2025, 2026 och 2027. Ett dåligt år kan vägas upp av ett bättre.

Undantaget för e-bränslen

Tyskland krävde 2023 en öppning för bilar som bara går på klimatneutrala bränslen. Kompromissen blev ett skäl i förordningen där kommissionen lovar att föreslå hur sådana fordon ska kunna registreras efter 2035, utanför flottkraven. Någon sådan fordonskategori har vi inte kunnat bekräfta att EU har inrättat.

Översynen: blir det 100, 95 eller 90 procent?

Förordningen innehåller en inbyggd översyn 2026. Kommissionen tidigarelade den och presenterade 16 december 2025 ett bilpaket med ett nytt förslag. Enligt förslaget ska kravet från 2035 vara 90 procents minskning. De sista tio procenten ska kunna kompenseras med stål tillverkat med låga utsläpp i EU, e-bränslen eller avancerade biobränslen. Det skulle öppna för att även laddhybrider, bilar med räckviddsförlängare och rena förbränningsbilar får säljas efter 2035, så länge tillverkarens genomsnitt håller sig under taket.

Medlemsländerna är djupt oeniga. Ministerrådet kunde i juni 2026 bara redovisa en lägesrapport och ingen gemensam linje. Vissa länder stöder 90 procent, andra vill behålla 100. Tyskland och Frankrike ställde sig i oktober 2026 bakom 90 procent.

I Europaparlamentet enades EPP, Socialdemokraterna och Renew natten till 20 oktober 2026. Deras kompromiss är 95 procents minskning, där tillverkarna får räkna av upp till 7,5 procentenheter för europeiskt grönt stål. Golvet hamnar då på 87,5 procent. Industriutskottet och transportutskottet röstade för kompromissen 22 oktober. Miljöutskottet, som är ansvarigt, röstar i början av november och omröstningen i plenum väntas i december 2026.

Läget i dag: kravet på 100 procent från 2035 gäller tills en ändring är antagen av både parlamentet och rådet. En slutlig text väntas tidigast 2027.

Från beslut till krav. De orange stegen kan ändra vad som gäller 2035.

Vad betyder 2035 för dig som har bensin- eller dieselbil?

Ingenting direkt. Kraven riktar sig till tillverkarna och gäller bilar som registreras för första gången. Din nuvarande bil får köras, besiktas och säljas begagnad även efter 2035 och det finns inget i förordningen som tvingar bort äldre bilar från vägarna. Slutsatsen följer av förordningens tillämpningsområde, som enbart omfattar nya fordon.

Indirekt påverkas du ändå. Fordonsskatten, priset på bensin och diesel och reglerna för miljözoner bestäms nationellt och kan förändras långt före 2035. Andrahandsvärdet för fossilbilar beror på efterfrågan och den styrs av hur snabbt laddbara bilar tar över nybilsmarknaden.

Ska man köpa bensinbil nu eller vänta?

Det finns inget juridiskt skäl att stressa fram eller skjuta upp ett bilköp på grund av 2035. Frågan är ekonomisk. Laddbara bilar har i dag lägre fordonsskatt än nya fossilbilar under de första tre åren och lägre energikostnad per mil för de flesta som kan ladda hemma. En bensinbil som köps ny i dag har hunnit bli tio år gammal 2035, en vanlig ålder för en bil att byta ägare.

Vad betyder 2035 för dig?

Svara på tre frågor och få de punkter som gäller din situation.

Vilken bil har du i dag?

När tror du att du byter eller köper bil?

Köper du ny eller begagnad?

Kan Sverige förbjuda bensin- och dieselbilar på egen hand?

Frågan har diskuterats i flera år. Miljöjuristen och tidigare miljöministern Åsa Romson skrev 2019 en promemoria, utgiven av IVL Svenska Miljöinstitutet, som gick igenom vad Sverige får göra inom EU-rätten. Hennes slutsatser står sig i stort.

Nya bilar: Sverige får inte vägra typgodkännande eller registrering av nya bilar som klarar EU:s utsläppskrav. Ett nationellt försäljningsstopp kräver ändrade EU-regler.
Fossilt drivmedel: Sverige får inte förbjuda bränsle som är godkänt enligt EU:s bränslekvalitetsdirektiv. Landet får däremot skärpa reduktionsplikten, som är kravet på inblandning av biodrivmedel. En plikt så hög att den stoppar försäljningen kan prövas som ett handelshinder.
Miljözoner: kommunerna kan stänga ute fossilbilar från vissa områden, även nya bilar som klarar Euro 6.
Påverka EU: Sverige kan driva frågan i ministerrådet, vilket bland andra Danmark gjorde 2019 när landet med stöd av tio länder ville se ett EU-stopp från 2030.

Så gjorde Norge och Nederländerna

Norge ligger utanför EU men är med i EES. Landets mål att alla nya personbilar ska vara nollutsläppsbilar från 2025 är ett politiskt mål, inget förbud. Det har nåtts med skatter: elbilar slapp moms och engångsskatt medan fossilbilar beskattades hårt. År 2025 var 95,9 procent av nya personbilar i Norge elbilar enligt OFV. Momsbefrielsen trappas nu ned, med en gräns på 300 000 norska kronor 2026 och 150 000 kronor 2027. Från 2028 tas full moms ut.

Nederländerna har ett liknande mål om att alla nya personbilar ska vara utsläppsfria 2030. Även där är det ett mål och inget förbud.

Miljözoner i Sverige

Transportstyrelsens regler har tre klasser. I miljözon klass 3, den strängaste, får bara elbilar, bränslecellsbilar och gasbilar köra. Klass 2 kräver Euro 5 eller 6 för bensinbilar och Euro 6 för dieselbilar.

Ingen svensk stad har en klass 3-zon i kraft. Stockholm beslutade 2024 om en sådan zon i en del av City. Länsstyrelsen har upphävt beslutet två gånger, senast 19 maj 2026, med motiveringen att nyttan inte visats väga upp kostnaderna. Hornsgatan i Stockholm har klass 2 sedan januari 2020.

Hur långt har Sverige kommit?

Nybilsmarknaden har redan svängt. År 2025 registrerades 235 804 nya personbilar i Sverige. Elbilar stod för 35 procent och laddhybrider för 26 procent, så 61 procent av de nya bilarna gick att ladda. Under hösten 2026 har elbilsandelen ökat snabbt.

Andel av nyregistrerade personbilar, procent. Källor: Trafikanalys och Mobility Sweden.

I september 2026 var 49 procent av de nya personbilarna elbilar, jämfört med 38 procent ett år tidigare. Räknar man in laddhybriderna var 71 procent laddbara. Under årets nio första månader var elbilsandelen 43 procent.

Bilparken förändras långsammare. Vid utgången av 2025 fanns 432 709 elbilar och 373 812 laddhybrider i trafik. Tillsammans var det 16 procent av drygt fem miljoner personbilar, så de flesta bilar som rullar 2035 kommer fortfarande att ha en förbränningsmotor oavsett vad EU beslutar.

Argumenten i debatten

De som vill behålla 100 procent pekar på att tydliga och långsiktiga regler ger tillverkarna planeringsro och att europeisk bilindustri riskerar att hamna efter Kina om omställningen bromsas. De påpekar att bilar som säljs 2035 rullar till mitten av 2050-talet, när EU ska vara klimatneutralt.

De som vill mjuka upp kravet framhåller att efterfrågan på elbilar varierar stort mellan länder, att laddinfrastrukturen är ojämn och att branschen behöver tid för att klara konkurrensen. Biobränslen och e-bränslen kan enligt dem minska utsläppen även från förbränningsmotorer. I Sverige har statsminister Ulf Kristersson sagt att regeringen granskar förslaget ur ett svenskt perspektiv och att det finns en risk att elektrifieringen bromsas.

Vanliga frågor

Får jag köra min bensinbil efter 2035?

Ja. EU:s krav gäller bara nya bilar som registreras för första gången. Befintliga bensin- och dieselbilar får köras, besiktas och säljas begagnade.

Är förbudet mot bensinbilar 2035 borttaget?

Nej, inte i oktober 2026. Kommissionen har föreslagit 90 procent och parlamentets största grupper vill ha 95 procent med avdrag för grönt stål. Tills parlamentet och rådet antagit en ändring gäller kravet på 100 procent.

Gäller kravet laddhybrider?

Med dagens regler ja, eftersom en laddhybrid har avgasutsläpp. Med kommissionens förslag skulle laddhybrider kunna säljas efter 2035 inom tillverkarens tillåtna genomsnitt.

Kan Sverige förbjuda fossilt drivmedel?

Inte bränsle som är godkänt enligt EU:s regler. Sverige kan höja kravet på inblandning av biodrivmedel genom reduktionsplikten och styra med skatter.

Vad händer med bensinstationerna?

EU:s bilkrav reglerar inte drivmedelsförsäljning. Så länge det finns bensin- och dieselbilar i trafik kommer det att finnas efterfrågan på drivmedel.

Kan Sverige förbjuda bensin- och dieselbilar? EU:s krav från 2035 förklarat