Framtidens sjöfart: EU-krav, nya bränslen och elfärjor

Nästan all svensk utrikeshandel går med fartyg och sjöfarten står för omkring tre procent av världens växthusgasutsläpp. Från 2024 betalar rederierna för sina utsläpp i EU och från 2025 skärps kraven på bränslena steg för steg fram till 2050. Här är reglerna, bränslena som ska ersätta tjockoljan och de svenska elfärjor och hamnar som redan visar vägen.

Det viktigaste på 30 sekunder

Sjöfarten stod för 2,89 procent av världens växthusgasutsläpp 2018 enligt FN:s sjöfartsorganisation IMO.
IMO:s mål är nettonoll omkring 2050, men det globala regelverket för att nå dit har ännu inte antagits. Förhandlingarna återupptas i december 2026.
Inom EU ingår fartyg från 5 000 bruttoton i utsläppshandeln och från 2026 ska rederierna betala för hela utsläppet. FuelEU Maritime kräver att bränslenas klimatpåverkan minskar med 2 procent 2025 och 80 procent 2050.
I Sverige går vägfärjor, Öresundsfärjor och snabbfärjor i Stockholm redan på el.

Uppgifterna kontrollerades mot källorna 24 oktober 2026.

Hur stora är sjöfartens utsläpp?

IMO:s fjärde växthusgasstudie räknade fram att sjöfarten, inklusive inrikestrafik och fiske, släppte ut 1 076 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2018. Det motsvarade 2,89 procent av världens utsläpp, upp från 2,76 procent 2012. Utan nya åtgärder beräknades utsläppen 2050 ligga på 90-130 procent av 2008 års nivå.

Inom EU står sjöfarten för 3-4 procent av koldioxidutsläppen. Rederier med Sverige som förvaltande land rapporterade 1,35 miljoner ton i EU:s utsläppshandel 2024.

Det bränsle som tankas i Sverige för utrikes sjöfart gav 5,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024, mer än dubbelt så mycket som 1990. Utsläppen från utrikes sjöfart ingår inte i Sveriges nationella klimatmål. Inrikes sjöfart är betydligt mindre, omkring 700 000 ton per år enligt IVL:s beräkning för 2022 och minskade med 4 procent mellan 2024 och 2025 enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Gotlandstrafiken stod för omkring 35 procent av inrikes sjöfartens bränsleanvändning.

Per transporterat ton är stora fartyg effektiva. Naturvårdsverket anger att ett stort välfyllt fartyg släpper ut en tiondel eller mindre per tonkilometer jämfört med en fjärrlastbil. För passagerare är bilden den omvända: färjor och kryssningsfartyg släpper ut 3-8 gånger mer per personkilometer än en fossilbil.

IMO: det globala regelverket

IMO antog 2023 en strategi med målet att nå nettonoll omkring 2050. På vägen ska utsläppen minska med minst 20 procent till 2030 och minst 70 procent till 2040 jämfört med 2008, med ambitionen 30 respektive 80 procent. Minst 5 procent av energin ska komma från noll- eller nära-nollbränslen 2030.

För att nå målen förhandlade IMO fram ett Net-Zero Framework med en global bränslestandard och en prissättning på utsläpp. Ramverket godkändes i april 2025 med 63 länders stöd. När det skulle antas formellt i oktober 2025 föll det. På Saudiarabiens förslag sköts mötet upp ett år, med hårt motstånd från USA.

I april 2026 fick ramverket ligga kvar som enda förslag på bordet. Ett möte i september 2026 slutade utan färdig text. Nästa försök görs i samband med IMO:s miljökommitté 30 november till 4 december 2026, då den uppskjutna sessionen återupptas.

EU:s regler för sjöfarten

Utsläppshandeln

Sedan 2024 ingår fartyg från 5 000 bruttoton i EU:s utsläppshandel oavsett flagg. Resor mellan EU-hamnar och tid vid kaj räknas till 100 procent, resor till och från länder utanför EU till 50 procent. Rederierna lämnade utsläppsrätter för 40 procent av utsläppen 2024 och 70 procent 2025. För 2026 års utsläpp gäller 100 procent och metan och lustgas räknas in för första gången.

Kommissionen föreslog i juli 2026 att utsläppshandeln och FuelEU ska revideras, med bredare täckning och en belöning för hållbara bränslen. Ändringarna väntas gälla tidigast 2028. Naturvårdsverket vill att även fartyg på 400-5 000 bruttoton ska ingå.

FuelEU Maritime

Förordningen FuelEU Maritime gäller fullt ut sedan 1 januari 2025. Den kräver att växthusgasintensiteten i energin ombord minskar jämfört med ett referensvärde på 91,16 gram koldioxidekvivalenter per megajoule. Kraven skärps vart femte år.

Kraven är låga i början och skärps kraftigt efter 2035.

Elektrobränslen, så kallade RFNBO, räknas dubbelt fram till och med 2033. Om de står för mindre än 1 procent 2031 införs ett krav på minst 2 procent från 2034. Från 2030 måste container- och passagerarfartyg ansluta till landström i de större hamnarna i EU:s transportnät.

Vilka krav gäller sjöfarten ett visst år?

Välj år: 2026

Bränslena som ska ersätta tjockoljan

Metanol

Stena Germanica, som går mellan Göteborg och Kiel, byggdes om 2015 och blev världens första kommersiella fartyg med metanol som huvudbränsle. Stena Line bygger nu om Stena Superfast VII och VIII för e-metanol och landström. Även containerjätten Maersk har beställt flera serier av fartyg som kan gå på metanol.

Biogas och LNG

Flytande naturgas har länge använts som övergångsbränsle med lägre svavel- och partikelutsläpp. Samma motorer kan gå på flytande biogas. IVL bedömer att Sverige på sikt kan producera omkring 30 TWh flytande biometan per år.

Ammoniak och vätgas

Ammoniak och vätgas innehåller inget kol och kan ge nollutsläpp om de framställs med förnybar el. Båda är svåra att hantera ombord. Destination Gotland presenterade 2021 planer på en vätgasdriven färja med trafikstart omkring 2030.

Vind

Det svenska bolaget AlfaWall Oceanbird, som ägs av Alfa Laval och Wallenius, utvecklar vingsegel för stora fartyg. Projektet Orcelle Wind, ett biltransportfartyg på 220 meter för över 7 000 bilar, räknar med att vingsegel kan minska energibehovet med omkring 10 procent vid ombyggnad av ett befintligt fartyg och omkring 50 procent för ett nybygge.

Svenska exempel på elektrifierad sjöfart

Gullmarsleden: vägfärjan Tellus har gått på el sedan maj 2026 och laddas med drygt 3 000 kilowatt i Finnsbo. Systerfärjan Neptunus tillkommer i slutet av 2026. Dieselgenerator och HVO finns som reserv.
Ljusteröleden och Vaxholmsleden: Färjerederiet beställde 2022 fyra automatiserade elfärjor för omkring en miljard kronor. Batterierna laddas på ungefär fyra minuter vid varje angöring.
Helsingborg-Helsingør: färjorna Aurora och Tycho Brahe har gått på batteri sedan 2018 och Hamlet har byggts om för batteridrift. Utsläppen på linjen har minskat från 37 800 ton koldioxid till 10 200 ton 2024.
Stockholm: Candelas elektriska bärplansbåt P-12 testades på SL:s linje mellan Ekerö och city. Restiden kortades från 55 till omkring 30 minuter, energiförbrukningen minskade med omkring 66 procent och resandet ökade med 22,5 procent under testperioden.

Landström i hamnarna

När fartyg ligger vid kaj kör de ofta generatorer på diesel. Landström låter dem ansluta till elnätet i stället. Göteborgs Hamn bygger en transformatorstation för 129 miljoner kronor som ska ge landström till sju kajer, fem för containerfartyg och två för bilfartyg och vara klar i mars 2027. Enbart containerfartygen beräknas minska utsläppen med minst 5 600 ton per år. I Helsingborgs Västhamn planeras landström för containerfartyg under hösten 2026.

Svavel och kväve

Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen är svavelkontrollområden där bränslet får innehålla högst 0,10 procent svavel.

Sjöfartens betydelse för Sverige

Svensk Sjöfart uppger att mer än 90 procent av Sveriges utrikeshandel går med fartyg. Enligt Trafikanalys hanterade svenska hamnar 160 miljoner ton gods 2025, varav 139 miljoner ton i utrikes trafik och 24,6 miljoner passagerare. Den svenskflaggade flottans tonnage ökade med 19 procent under 2025.

Regeringen tillsatte i september 2026 en utredning om svensk sjöfarts konkurrenskraft och klimatomställning. Den ska redovisas senast 29 oktober 2027.

Vanliga frågor

Hur mycket släpper sjöfarten ut?

Omkring 1 076 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2018, vilket var 2,89 procent av världens utsläpp.

Ingår sjöfarten i EU:s utsläppshandel?

Ja, sedan 2024 för fartyg från 5 000 bruttoton. Från 2026 gäller det hela utsläppet inklusive metan och lustgas.

Vilket bränsle blir framtidens fartygsbränsle?

Det finns inget enskilt svar. Metanol, biogas, ammoniak, vätgas, batterier och vind används redan eller testas och valet beror på fartygstyp och sträcka.

Framtidens sjöfart: regler, bränslen och svenska elfärjor