Att oroa sig för klimatet är vanligt och begripligt. Oron är ett rimligt svar på ett verkligt hot. Men när den tar över tankarna, sömnen eller vardagen behöver den hanteras. Här är vad forskningen säger om klimatångest, vilka sätt att hantera den som fungerar och när det är dags att söka hjälp.
Om du mår dåligt just nu
Påverkar oron sömn, arbete eller relationer under flera veckor kan du kontakta din vårdcentral eller ringa 1177 för rådgivning dygnet runt. Är det akut, ring 112.
Vad är klimatångest?
Klimatångest eller klimatoro, är ett samlingsnamn för oro, sorg, ilska och maktlöshet kopplat till klimatförändringarna. Det är ingen diagnos. Miljöpsykologen Marlis Wullenkord vid Lunds universitet beskriver oron som ett rationellt svar på ett verkligt hot och inte som ett tecken på överkänslighet. Oron behöver inte botas, men den behöver hanteras så att den inte blir förlamande.
Oron är utbredd. En undersökning för Världsnaturfonden WWF 2013 visade att 78 procent av svenskarna oroade sig för klimatet och att 41 procent tänkte på klimatförändringarna minst en gång i veckan. Kvinnor, unga och högutbildade oroade sig mest.
Bland unga är oron särskilt stark. I en internationell studie publicerad i The Lancet Planetary Health 2021 svarade 10 000 personer mellan 16 och 25 år i tio länder. 59 procent var mycket eller extremt oroliga för klimatet och mer än 45 procent sa att känslorna påverkade deras vardag negativt. Många upplevde att regeringarna inte gjorde tillräckligt.
Tre sätt att hantera oron
Psykologen Maria Ojala vid Örebro universitet har studerat hur barn och unga i Sverige hanterar klimatoro. I en studie av 293 tolvåringar urskilde hon tre strategier med olika följder.
| Strategi | Vad den innebär | Vad studien fann |
|---|---|---|
| Problemfokuserad | Söka information och göra något själv | Mer engagemang och känsla av syfte, men också mer negativa känslor |
| Att tona ned allvaret | Undvika ämnet eller tänka att det inte är så farligt | Mindre oro, men också mindre engagemang |
| Meningsfokuserad | Se det som förändras, lita på att samhället kan agera och hitta mening i att bidra | Starkast samband med optimism, välmående och engagemang |
Studien visar samband och inte orsak och den gällde bara tolvåringar. Mönstret har ändå påverkat hur forskare och psykologer pratar om klimatoro. Målet är inte att bli av med oron utan att kunna bära den och samtidigt agera.
Råd som hjälper
Sätt ord på känslan
Att försöka förstå vad som oroar dig mest är ett första steg. Är det framtiden för dina barn, förlusten av natur, ekonomin eller känslan av att ingen gör något? Ett konkret svar är lättare att hantera än en diffus oro.
Prata med andra
Många tror att de är ensamma om sin oro eftersom andra inte pratar om den. Forskare kallar fenomenet pluralistisk okunnighet. Den som får sin oro bekräftad i stället för bortviftad känner sig mindre ensam. Gäller det någon annan: lyssna och bekräfta och undvik att trösta med att det inte är så farligt.
Gör något som är meningsfullt och hållbart
Engagemang minskar maktlösheten, men det ska gå att hålla i över tid. Det kan vara att byta hur du reser, att lyfta frågan på jobbet eller i skolan eller att gå med i ett lokalt nätverk. Det viktiga är balansen mellan engagemang och att må bra.
Begränsa nyhetsflödet
Att följa varje ny rapport och rubrik ökar sällan förståelsen men ofta oron. Bestäm när du tar in nyheter och från vilka källor.
Ta hand om grunderna
Sömn, rörelse, tid utomhus och vila hjälper mot all sorts stress, även den som har med klimatet att göra.
Vad tynger dig mest?
Det som går åt rätt håll
Hopp som bygger på verkliga förändringar skiljer sig från önsketänkande. Inom transporterna, som står för en stor del av Sveriges utsläpp, syns flera tydliga steg. I september 2026 var 49 procent av de nya personbilarna i Sverige elbilar och 71 procent gick att ladda. Antalet elbussar har mer än fördubblats på tre år. Det betyder inte att problemet är löst, men det visar att förändring sker.
Undvik flykt som gör det värre
Det är lätt att söka snabba distraktioner när oron blir stark, som att scrolla, spela eller dricka. De kan ge en kort lättnad men gör ofta läget sämre på sikt och kan bli ett problem i sig. En paus som återhämtar, som en promenad, ett samtal eller sömn, fungerar bättre.
När ska man söka hjälp?
Oro för klimatet är i sig inget sjukdomstecken. Men om oron eller ångesten håller i sig i flera veckor och gör det svårt att sova, arbeta, studera eller umgås med andra är det en signal att prata med någon. Vårdcentralen och 1177 är första steget. Det finns även universitet som har erbjudit samtalsstöd med fokus på klimatkänslor.
Vanliga frågor
Är klimatångest en diagnos?
Nej. Klimatångest är ett samlingsnamn för känslor kopplade till klimatförändringarna och ingen medicinsk diagnos.
Hur vanligt är det att oroa sig för klimatet?
Mycket vanligt. I en undersökning för WWF uppgav 78 procent av svenskarna att de oroade sig och i en stor internationell studie var 59 procent av unga mycket eller extremt oroliga.
Vad hjälper mot klimatångest?
Att sätta ord på känslan, prata med andra, göra något meningsfullt som går att hålla i över tid och begränsa nyhetsflödet. Påverkar oron vardagen under längre tid, sök hjälp via vårdcentralen eller 1177.