Klimatet ur olika vinklar: effekter i världen och lösningar

Klimatförändringarna märks olika mycket beroende på var du bor och vilka frågor du ställer. Arktis värms fyra gånger snabbare än jorden som helhet, haven stiger allt fortare och de rikaste tiondelarna av världens befolkning står för hälften av utsläppen. Här går vi igenom läget region för region och de lösningar som diskuteras: koldioxidinfångning, pris på utsläpp, ren energi, klimatanpassning, natur, psykologi och rättvisa.

Det viktigaste på 30 sekunder

2024 var det varmaste året som uppmätts, omkring 1,6 grader varmare än före industrialiseringen. 2023-2025 var första treårsperioden över 1,5 grader i snitt.
Arktis värms nästan fyra gånger snabbare än jorden i genomsnitt och Europa och Sverige ungefär dubbelt så snabbt.
Havet stiger med närmare 5 millimeter per år, nästan dubbelt så fort som på 1990-talet.
Förnybar el gick 2025 om kolkraften i världen för första gången. Infångning av koldioxid växer men står fortfarande för en liten del av utsläppen.

Uppgifterna kontrollerades mot källorna 24 oktober 2026.

Var står klimatet i dag?

Enligt EU:s klimattjänst Copernicus var 2024 det varmaste året som mätts, med en global medeltemperatur omkring 1,60 grader över förindustriell nivå. 2025 blev det tredje varmaste året med 1,47 grader. Snittet för 2023-2025 hamnade för första gången över 1,5 grader och de senaste elva åren är de elva varmaste som uppmätts.

Att enskilda år ligger över 1,5 grader betyder inte att Parisavtalets gräns är passerad. Gränsen gäller ett genomsnitt över ungefär 20 år och den långsiktiga uppvärmningen ligger kring 1,4 grader. Copernicus bedömer att 1,5 grader kan nås i slutet av det här decenniet.

Halten koldioxid i atmosfären fortsätter att öka. Världsmeteorologiska organisationen WMO anger ett globalt medel på 423,9 miljondelar (ppm) för 2024, jämfört med omkring 280 före industrialiseringen. På Mauna Loa på Hawaii uppmättes 426 ppm i september 2026. Omkring 91 procent av den extra värmen hamnar i haven, vars värmeinnehåll slog rekord för nionde året i rad 2025.

Klimatförändringarna i olika delar av världen

Uppvärmningen är ojämnt fördelad. Land värms snabbare än hav och områden nära polerna värms snabbast.

Arktis värms nästan fyra gånger snabbare än jorden i genomsnitt.

Arktis: isen försvinner

En studie i Communications Earth & Environment 2022 visade att Arktis har värmts nästan fyra gånger snabbare än jorden som helhet sedan 1979 och Barents hav ungefär sju gånger snabbare. Perioden oktober 2024 till september 2025 var den varmaste i Arktis sedan mätningarna började år 1900, enligt NOAA:s årliga rapport.

Havsisens utbredning i september minskar med 12,2 procent per decennium jämfört med 1981-2010, enligt NASA. Minimum 2025 var 4,60 miljoner kvadratkilometer och de 19 senaste åren är de 19 lägsta som uppmätts. Is som är äldre än fyra år har minskat med mer än 95 procent sedan 1980-talet. Grönlandsisen förlorade 129 miljarder ton 2025 enligt NOAA och sedan 2002 i genomsnitt 265 miljarder ton per år enligt NASA:s satellitmätningar.

Havsnivån stiger allt snabbare

Världshaven har stigit 21-24 centimeter sedan 1880. Takten ökar. WMO anger 4,75 millimeter per år för 2012-2025, jämfört med 2,65 millimeter per år 1993-2011. Enligt FN:s klimatpanel IPCC väntas havet stiga ytterligare 28-55 centimeter till 2100 om utsläppen minskar kraftigt och 63-101 centimeter om de fortsätter att öka.

I Sverige motverkas höjningen delvis av landhöjningen efter istiden. Den är knappt 10 millimeter per år vid Norra Kvarken men bara omkring 0,8 millimeter i södra Skåne. SMHI beräknar att havet, korrigerat för landhöjning, har stigit omkring 15 centimeter sedan slutet av 1800-talet, varav nästan 10 centimeter de senaste 40 åren. Götalandskusten drabbas mest.

Tropikerna och Sydostasien: värme, korallblekning och skyfall

Den fjärde globala korallblekningen pågick från början av 2023 till mitten av 2025. Enligt NOAA utsattes 84 procent av världens korallrev för värmestress som orsakar blekning och massblekning rapporterades i minst 83 länder och territorier.

Asien värms mer än dubbelt så snabbt som det globala snittet, enligt WMO. Myanmar fick nationellt värmerekord med 48,2 grader 2024. Forskarnätverket World Weather Attribution beräknade att klimatförändringen gjorde värmeböljan i april 2024 omkring 45 gånger mer sannolik i Sydasien. Tyfonen Yagi drabbade Vietnam, Myanmar, Filippinerna och Laos i september 2024 och krävde hundratals liv.

Europa: världens snabbast uppvärmda kontinent

Copernicus europeiska klimatrapport för 2025 slår fast att Europa värms mer än dubbelt så snabbt som jorden i genomsnitt. Minst 95 procent av kontinenten hade temperaturer över det normala och havsytan runt Europa låg på rekordnivå för fjärde året i rad. Europa fick sina högsta utsläpp från skogsbränder som uppmätts. I Alperna förlorade de schweiziska glaciärerna nästan 3 procent av sin volym 2025 och en fjärdedel har försvunnit sedan 2015.

Sverige: varmare och blötare

Sveriges årsmedeltemperatur var 1,9 grader högre under 1991-2020 än under 1861-1890, enligt SMHI. Det är ungefär dubbelt så mycket som den globala ökningen under samma tid. Nederbörden har ökat från omkring 600 till nästan 700 millimeter per år och snötäcket ligger kvar 16 dagar kortare än under 1961-1990.

2025 var Sveriges näst varmaste år efter 2020. En värmebölja i juli gav tio tropiska nätter i rad på Rödkallen i Norrbotten och tio dygn över 30 grader i Kvikkjokk. Copernicus beskrev den som den längsta och svåraste som uppmätts i Fennoskandiens subarktiska delar. Skyfallet i Gävle i augusti 2021 gav 161,6 millimeter regn på ett dygn, varav 101 millimeter på två timmar.

Australien och Stilla havet

Stora barriärrevet drabbades 2024 av sin femte massblekning sedan 2016. Korallytan minskade i alla tre delarna av revet, i söder från 38,9 till 26,9 procent. Skogsbränderna i Australien 2019-2020, kallade Black Summer, krävde 33 människoliv, brände över 24 miljoner hektar och dödade eller fördrev nästan tre miljarder djur. För de låglänta önationerna Tuvalu, Kiribati och Fiji räknar NASA med att havet stiger minst 15 centimeter inom 30 år oavsett hur utsläppen utvecklas.

Lösningar som minskar utsläppen

Koldioxidinfångning: CCS, BECCS och DAC

Vid koldioxidinfångning och lagring, CCS, fångas koldioxid ur rökgaser, komprimeras och transporteras med fartyg eller rör till lager djupt under havsbotten. Kommer koldioxiden från biobränsle kallas tekniken BECCS och ger minusutsläpp. Med direkt luftinfångning, DAC, filtreras koldioxid direkt ur luften.

Enligt det internationella energiorganet IEA fanns i början av 2025 anläggningar i drift som fångar drygt 50 miljoner ton per år. Det kan jämföras med världens totala koldioxidutsläpp på omkring 42 miljarder ton 2025, vilket gör att infångningen motsvarar ungefär en promille.

Sverige satsar på BECCS. Stockholm Exergi tog i mars 2025 beslut om en anläggning vid Värtaverket för 13 miljarder kronor som ska fånga 800 000 ton per år från 2028. Projektet får 180 miljoner euro från EU:s innovationsfond och upp till 20 miljarder kronor i statligt stöd under 15 år. I oktober 2026 fick Renova, Öresundskraft och Sysav dela på 9,3 miljarder kronor i en andra stödomgång. Koldioxiden ska lagras i Northern Lights utanför Norge, som tog emot sina första volymer i augusti 2025. Alla projekt blir inte av. Vattenfall stoppade 2024 sina planer i Jordbro och Uppsala med motiveringen att marknaden var för omogen.

Direkt luftinfångning har haft svårare att leva upp till förväntningarna. Climeworks anläggningar på Island är byggda för 4 000 respektive 36 000 ton per år, men enligt granskningar 2025 hade de fångat några tusen ton totalt sedan 2021. Kostnaden har legat kring 1 000 dollar per ton.

Metod	Hur det fungerar	Läge 2026
CCS	Fångar fossil koldioxid ur rökgaser och lagrar den	Drygt 50 miljoner ton per år i drift globalt
BECCS	Fångar koldioxid från biobränsle, ger minusutsläpp	Värtan bygger, drift planerad 2028
DAC	Filtrerar koldioxid direkt ur luften	Tusentals ton, långt under kapaciteten

Ett pris på utsläppen

Sverige införde koldioxidskatt 1991 med 250 kronor per ton. 2026 är den 1 520 kronor per ton, en av världens högsta tillsammans med Norge och Schweiz. Skatten och EU:s utsläppshandel prissätter tillsammans mer än 95 procent av Sveriges fossila koldioxidutsläpp.

EU:s utsläppshandel startade 2005 och omfattar omkring 40 procent av unionens utsläpp, från el, värme, industri, flyg och sedan 2024 även sjöfart. Priset på en utsläppsrätt var i snitt 74 euro per ton 2025. Utsläppen från el och industri var 2023 omkring 47 procent lägre än 2005. En ny handel för bränsle till byggnader och vägtrafik, ETS2, startar 2028.

Ren energi tar över elproduktionen

Enligt tankesmedjan Ember stod förnybar energi för 33,8 procent av världens elproduktion 2025 och gick för första gången om kolkraften, som låg på 33,0 procent. Solkraften ökade med omkring 30 procent och täckte tre fjärdedelar av den ökade elefterfrågan. Fossil el minskade för första gången sedan 2020. Enligt IEA gick 2,2 biljoner dollar till ren energi 2025, dubbelt så mycket som till fossil energi.

Olkiluoto kärnkraftverk vid kusten i Finland

Sveriges el är redan nästan fossilfri. Under 2025 producerades 166,9 TWh, varav vattenkraft stod för 41 procent, kärnkraft för 27 procent och vindkraft för 23 procent, enligt Energiföretagen.

Vatten, kärnkraft och vind gav tillsammans över 90 procent av Sveriges el 2025.

Vattenkraftverk med dammbyggnad vid en älv

Kärnkraften är omstridd men får ny uppmärksamhet. Finlands Olkiluoto 3, en reaktor på 1 600 megawatt som byggdes från 2005 och började leverera el 2022, producerade 10,38 TWh 2025. I Sverige har staten beslutat att gå in med 60 procent i Vattenfalls projektbolag för nya reaktorer vid Ringhals, där små modulära reaktorer från Rolls-Royce har valts. EU-kommissionens beslut om statsstödet väntas hösten 2027.

Klimatanpassning: att rusta samhället

Klimatanpassning och resiliens i ett samhälle

Klimatanpassning innebär att förbereda samhället för de förändringar som redan sker, som skyfall, värmeböljor, torka, ras och stigande hav. Det ersätter inte arbetet med att minska utsläppen, men ju mindre uppvärmningen blir desto mindre blir anpassningsbehovet.

Behoven är långt större än pengarna. FN:s miljöprogram UNEP beräknar i sin rapport från 2025 att utvecklingsländerna behöver över 310 miljarder dollar per år till 2035. Den internationella offentliga finansieringen var 26 miljarder dollar 2023, en tolftedel av behovet.

Sverige fick en ny nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning i mars 2024. Den pekar ut översvämningar, värme, vattenförsörjning, skred, torka och bränder bland de största utmaningarna. Ett tidigt exempel är Augustenborg i Malmö, där gröna tak, kanaler och dammar byggdes kring sekelskiftet för att ta hand om dagvatten. När 120 millimeter regn föll på sex timmar i delar av Malmö 2014 klarade sig området bättre än grannkvarteren. Köpenhamn tog fram en skyfallsplan efter skyfallet 2011, då upp till 200 millimeter föll på omkring två timmar och skadorna uppgick till mer än sex miljarder danska kronor. Planen omfattar omkring 300 projekt och beräknas kosta 11 miljarder danska kronor, mot 20 miljarder för en traditionell avloppslösning.

Biologisk mångfald och klimatet

Naturen och klimatet påverkar varandra åt båda håll. Världens hav och landmiljöer tog under det senaste decenniet upp ungefär hälften av människans koldioxidutsläpp, enligt Global Carbon Budget 2025: haven 29 procent och land 21 procent. Samtidigt försvagar uppvärmningen sänkorna, särskilt på land.

FN:s expertpanel för biologisk mångfald IPBES slog 2019 fast att omkring en miljon arter hotas av utrotning. De största drivkrafterna är ändrad användning av mark och hav, direkt exploatering och klimatförändringarna. Enligt Living Planet Report 2024 har de undersökta bestånden av ryggradsdjur minskat med i genomsnitt 73 procent sedan 1970 och mest i sötvatten.

I Sverige är dikade torvmarker en stor utsläppskälla. Dikad torvmark på skogsmark gav knappt 9 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024 och på jordbruksmark drygt 3 miljoner ton, enligt Naturvårdsverket. EU:s restaureringsförordning från 2024 kräver att minst 20 procent av unionens land- och havsområden restaureras till 2030. Naturvårdsverkets förslag till svensk plan beräknas kosta omkring 20 miljarder kronor per år.

Klimatpsykologi: varför vi agerar som vi gör

Människor och klimatpsykologi i vardagen

Många upplever klimatförändringarna som avlägsna, i tid, rum eller socialt. Forskare kallar det psykologisk distans. En annan förklaring är att vi underskattar hur mycket andra bryr sig. I en studie i Nature Climate Change 2024 svarade nära 130 000 personer i 125 länder. 89 procent ville att regeringar skulle göra mer för klimatet och 69 procent var beredda att avstå en procent av sin inkomst. Ändå trodde flertalet i 110 av länderna att mindre än hälften av landsmännen skulle göra det.

Gissa: hur många vill bidra?

Hur stor andel av världens befolkning tror du är villig att avstå 1 procent av sin inkomst för att bekämpa klimatförändringarna?

Din gissning: 40 %

Sociala normer påverkar beteenden. I ett experiment från Stanford valde 34 procent en köttfri lunch när de fick veta att allt fler minskar sitt köttätande, jämfört med 17 procent som fick höra att få gör det. Bland enskilda val minskar en långflygresa mindre utsläppen med mer än 1,7 ton per person och år, ett byte till förnybar el med 1,6 ton och vegansk kost med 0,8-0,9 ton, enligt en sammanställning i Environmental Research Letters.

Klimaträttvisa: vem släpper ut och vem drabbas?

Utsläppen är ojämnt fördelade. Enligt Oxfam stod den rikaste tiondelen av världens befolkning för hälften av konsumtionsutsläppen 2019 och den rikaste procenten för 16 procent. Det motsvarar ungefär lika mycket som de fattigaste två tredjedelarna av mänskligheten. De minst utvecklade länderna har enligt IPCC stått för mindre än 0,4 procent av de historiska koldioxidutsläppen sedan 1850. Ändå var dödligheten i översvämningar, torka och stormar 15 gånger högre i de mest sårbara regionerna.

På klimatmötet COP28 2023 inrättades en fond för förluster och skador i drabbade länder. I april 2026 hade länderna lovat 822 miljoner dollar, men bara 449 miljoner hade betalats in. De första projekten prövades sommaren 2026, medan ansökningarna uppgick till flera miljarder. Vid COP29 i Baku enades länderna om att rika länder ska bidra med minst 300 miljarder dollar per år i klimatfinansiering till 2035. COP30 i Belém 2025 slutade med ett löfte om att minst tredubbla anpassningsfinansieringen till 2035, men utan någon skrivning om utfasning av fossila bränslen.

Vanliga frågor

Har jorden passerat 1,5 grader?

Enskilda år har gjort det. 2024 var omkring 1,6 grader varmare än förindustriell nivå. Parisavtalets gräns gäller ett genomsnitt över ungefär 20 år och den långsiktiga uppvärmningen ligger kring 1,4 grader.

Var går uppvärmningen snabbast?

I Arktis, som värms nästan fyra gånger snabbare än jorden i genomsnitt. Europa och Sverige värms ungefär dubbelt så snabbt.

Hur mycket stiger havet?

Omkring 4,75 millimeter per år de senaste åren. Till 2100 väntas en höjning på 28-101 centimeter beroende på utsläppen.

Kan koldioxidinfångning lösa klimatproblemet?

Inte ensam. Anläggningarna i drift fångar drygt 50 miljoner ton per år, medan världens utsläpp är omkring 42 miljarder ton.

Klimatet ur olika vinklar