Jorden är omkring 1,4 grader varmare än före industrialiseringen och människan ligger bakom nästan hela ökningen. Här förklarar vi hur växthuseffekten fungerar, var utsläppen kommer ifrån, hur mycket koldioxid som återstår innan 1,5 grader passeras och vad som krävs av världen och Sverige.
Det viktigaste på 30 sekunder
- Den mänskligt orsakade uppvärmningen var 1,37 grader 2025 och ökar med omkring 0,27 grader per decennium.
- Världens koldioxidutsläpp var 42,2 miljarder ton 2025. De fossila utsläppen nådde ny rekordnivå.
- Med dagens utsläpp räcker den återstående koldioxidbudgeten för 1,5 grader i omkring tre år.
- Med nuvarande politik pekar världen mot upp till 2,8 graders uppvärmning till 2100 enligt FN:s miljöprogram.
Uppgifterna kontrollerades mot källorna 24 oktober 2026.
Vad är klimatförändringar?
Klimatförändringar är långsiktiga förändringar av jordens temperatur och vädermönster. Klimatet har alltid varierat, men den uppvärmning som pågår sedan 1800-talet orsakas av människan och går betydligt snabbare än tidigare naturliga förändringar.
Växthuseffekten
Solens strålning värmer jordytan, som sänder tillbaka värmen som infraröd strålning. Växthusgaser i atmosfären fångar en del av värmen. Utan dem skulle jorden vara för kall för liv som vi känner det. När halterna ökar stannar mer värme kvar och temperaturen stiger.
De viktigaste växthusgaserna som människan släpper ut är koldioxid, metan och lustgas. År 2025 var halten koldioxid 425,6 miljondelar (ppm), 52 procent högre än före industrialiseringen. Metanhalten var 1 936 miljarddelar och lustgas 339 miljarddelar. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är koldioxidhalten den högsta på minst två miljoner år.
Hur vet vi att människan ligger bakom?
IPCC slog i sin senaste sammanfattande rapport fast att det är otvetydigt att människan har orsakat den globala uppvärmningen. Perioden 2011-2020 var 1,09 grader varmare än 1850-1900 och nästan hela ökningen förklaras av mänsklig påverkan. Naturliga faktorer som solaktivitet och vulkanutbrott har haft en mycket liten effekt.
Uppvärmningen har fortsatt sedan dess. Världsmeteorologiska organisationen WMO bekräftade att 2024 var det varmaste året som uppmätts, 1,55 grader över förindustriell nivå. 2025 låg på 1,43 grader och de elva senaste åren är de elva varmaste. Forskarna bakom den årliga rapporten Indicators of Global Climate Change beräknar att den mänskligt orsakade uppvärmningen var 1,37 grader 2025 och att den ökar med 0,27 grader per decennium.
Sverige värms snabbare än genomsnittet. Enligt SMHI har landet blivit mer än två grader varmare sedan andra halvan av 1800-talet och 2025 var det näst varmaste året efter 2020.
Varifrån kommer utsläppen?
De globala växthusgasutsläppen var omkring 59 miljarder ton koldioxidekvivalenter 2019, enligt IPCC. Utsläppen var då 54 procent högre än 1990. Energiförsörjningen stod för den största delen.
Koldioxid från fossila bränslen är den största posten. Enligt Global Carbon Budget släpptes 38,1 miljarder ton fossil koldioxid ut 2025, 1,1 procent mer än året före och en ny rekordnivå. Med avskogning och annan markanvändning blev de totala koldioxidutsläppen 42,2 miljarder ton. Kina står för omkring 32 procent av världens koldioxidutsläpp, USA för 13 procent, Indien för 8 procent och EU för 6 procent.
Utsläppen är också ojämnt fördelade mellan människor. Den tiondel av världens hushåll som har högst utsläpp står enligt IPCC för 34-45 procent av hushållens konsumtionsbaserade utsläpp.
Koldioxidbudgeten: hur mycket återstår?
Uppvärmningen följer hur mycket koldioxid som samlats i atmosfären totalt. Därför går det att räkna ut en budget för hur mycket som kan släppas ut innan en viss temperatur nås. Varje 1 000 miljarder ton koldioxid ger omkring 0,45 graders uppvärmning enligt IPCC.
Forskarna bakom Indicators of Global Climate Change beräknar att det från början av 2026 återstår omkring 130 miljarder ton för att med 50 procents sannolikhet stanna vid 1,5 grader. Det motsvarar ungefär tre års utsläpp och de räknar med att 1,5 grader nås runt 2030. Global Carbon Budget räknar något högre: 170 miljarder ton för 1,5 grader, 525 miljarder ton för 1,7 grader och 1 055 miljarder ton för 2 grader.
När tar budgeten slut?
Hur varmt kan det bli?
IPCC har räknat på flera framtidsscenarier. Uppvärmningen i slutet av århundradet beror helt på hur mycket utsläppen minskar.
| Scenario | Utsläpp | Uppvärmning 2081-2100 |
|---|---|---|
| SSP1-1.9 | Mycket låga, nettonoll omkring 2050 | 1,4 grader (1,0-1,8) |
| SSP1-2.6 | Låga | 1,8 grader (1,3-2,4) |
| SSP2-4.5 | Medelhöga | 2,7 grader (2,1-3,5) |
| SSP3-7.0 | Höga | 3,6 grader (2,8-4,6) |
| SSP5-8.5 | Mycket höga | 4,4 grader (3,3-5,7) |
FN:s miljöprogram UNEP bedömer i sin rapport från 2025 att världen med nuvarande politik är på väg mot upp till 2,8 graders uppvärmning. Om alla länders klimatlöften genomförs fullt ut blir uppvärmningen 2,3-2,5 grader. Löftena räcker bara till omkring 15 procents minskning av utsläppen till 2035.
Tröskeleffekter
Vissa delar av klimatsystemet kan förändras snabbt och svårt att vända när en gräns passeras. Global Tipping Points Report 2025, skriven av fler än 160 forskare, bedömer att världens varmvattenkorallrev redan passerar sin tröskel, som ligger kring 1,2 grader. Grönlands och Västantarktis isar, permafrosten och havsströmmarna i Nordatlanten kan ligga nära trösklar runt 1,5-2 grader. Rapporten pekar också på positiva tröskelpunkter, där sol- och vindkraft, elbilar och värmepumpar sprids allt snabbare.
Konsekvenser av klimatförändringarna
Varmare klimat ger fler och kraftigare värmeböljor, skyfall och torka. Haven stiger och blir surare, glaciärer och havsis krymper och arter tvingas flytta eller dör ut. Effekterna slår ojämnt och drabbar ofta de som bidragit minst till utsläppen. Vi går igenom effekterna region för region, med aktuella siffror, i guiden Klimatet ur olika vinklar.
Sverige och klimatet
Sveriges territoriella utsläpp var 48,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024 och, enligt preliminära siffror, 46,7 miljoner ton 2025. Det är omkring 34 procent lägre än 1990. Inrikes transporter är den största källan med omkring 17 miljoner ton, följt av industrin och jordbruket. Räknar man in det svenskarna konsumerar från andra länder blir utsläppen omkring 7,6 ton per person och år.
Sveriges mål är nettonollutsläpp 2045, med minst 85 procent lägre utsläpp än 1990 och därefter negativa utsläpp. Klimatpolitiska rådet bedömde i mars 2026 att Sverige inte når målen för 2030 och 2040 eller sina åtaganden inom EU med nuvarande politik. Gapet till 2045 är 19,6 miljoner ton. Rådet bedömer ändå att målen går att nå med kraftfulla åtgärder tidigt under nästa mandatperiod.
Vad krävs?
För att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader behöver de globala utsläppen enligt IPCC minska med 43 procent till 2030 och 60 procent till 2035 jämfört med 2019. Koldioxidutsläppen behöver nå nettonoll i början av 2050-talet. För att stanna under 2 grader räcker det med 21 procent minskning till 2030 och nettonoll i början av 2070-talet.
De största minskningarna kommer från att ersätta fossil energi med förnybar energi och kärnkraft, elektrifiera transporter och industri, minska metanutsläppen och stoppa avskogningen. Hur det går till i transportsektorn förklarar vi i sajtens övriga guider.
Vill du förstå hur klimatets mekanismer fungerar, varför extremväder uppstår, hur metan läcker från permafrost eller hur solceller producerar energi har Hurpedia tydliga och lättbegripliga genomgångar av komplexa fenomen.
Vanliga frågor
Hur mycket varmare har jorden blivit?
Omkring 1,4 grader sedan slutet av 1800-talet. 2024 var det varmaste året hittills med 1,55 grader över förindustriell nivå.
Är det säkert att människan orsakar klimatförändringarna?
Ja. IPCC konstaterar att det är otvetydigt att människan har orsakat den globala uppvärmningen.
Vad är koldioxidbudgeten?
Den mängd koldioxid som kan släppas ut innan en viss uppvärmning nås. För 1,5 grader återstår omkring 130-170 miljarder ton från början av 2026, ungefär tre till fyra års utsläpp.
Vilka länder släpper ut mest?
Kina står för omkring 32 procent av världens koldioxidutsläpp, USA för 13 procent, Indien för 8 procent och EU för 6 procent.
Källor
- IPCC AR6: sammanfattande rapport
- IPCC AR6: arbetsgrupp III
- Forster m.fl. 2026: Indicators of Global Climate Change 2025
- Copernicus: uppvärmningen nådde 1,37 grader 2025
- WMO: 2024 det varmaste året
- Global Carbon Budget 2025
- CSIRO: Global Carbon Budget 2025
- UNEP: Emissions Gap Report 2025
- Global Tipping Points Report 2025
- SMHI: året 2025
- Naturvårdsverket: Sveriges utsläpp och upptag
- Naturvårdsverket: konsumtionsbaserade utsläpp per person
- Klimatpolitiska rådet: rapport 2026